Det har varit en tuff tid för bostadsbyggandet med galopperande priser, brist på byggmaterial och osäkra villkor. Men hyresrättens andel av byggandet fortsätter att öka. Sedan 2010 har andelen hyreslägenheter ökat från 30 till 48 procent av det totala antalet färdigställda bostäder.

Tvärbroms för bostadsrätter

Det sammanlagda bostadsbyggandet vände nedåt efter 2019, framför allt för att byggandet av bostadsrätter tvärbromsat. Alltmedan småhusbyggandet (äganderätter) legat på en jämn men lägre nivå.

Den största ökningen av hyresrättsbyggande står de privata fastighetsägarna för. Allmännyttans byggande har också ökat under senare år, men inte lika mycket.

Allmännyttans andel av det totala byggandet håller sig relativt oförändrat. 2010 utgjorde allmännyttans byggande 13 procent av det totala antalet färdigställda lägenheter, tjugo år senare var andelen 12 procent.

Privata fastighetsägare står nu för 36 procent av det totala byggandet.

Privata hyresrätter byggs i attraktiva lägen

Det finns också geografiska skillnader mellan allmännyttans och det privata hyresrättsbyggandet.

– Privata hyreshusägare bygger främst i storstäder, storstadsnära kommuner och större städer, konstaterar Sofia Heintz, nyproduktionsexpert på Sveriges Allmännytta.

En fördjupad statistisk granskning visar att privata fastighetsägare i hög utsträckning bygger på samma orter som bostadsrättsbyggarna, vilket tenderar vara attraktiva platser med goda marknadslägen.

Allmännyttan bygger överallt

Allmännyttan bygger däremot i alla kommuntyper, även på landsbygden. Ungefär en tredjedel av allmännyttans byggande görs i mindre städer och landsbygd, en tredjedel i storstäder och resten i större städer eller storstadsnära.

– Det visar att det är allmännyttan som står för det bredare byggandet, och är aktiva på flera olika marknader, säger Hanna Larsson, bostadspolitisk expert på Sveriges Allmännytta.

– Allmännyttan tar därmed ett stort samhällsansvar i att bygga även där det inte är lika lönsamt.

Skilda förutsättningar

Teknikkonsultföretaget Tyréns, som tagit fram statistik och analyser till marknadsrapporten, noterar att privata och kommunala aktörer inte har samma förutsättningar när de bygger.

– Allmännyttiga bostadsföretag handlar upp byggentreprenader genom lagen om offentlig upphandling, vilket av flera utredningar har pekats ut som fördyrande, påpekar Robin Svensén, avdelningschef på Tyréns.

Men allmännyttiga bolag är också knutna till en specifik kommun – och en majoritet av Sveriges kommuner har lågt behov av nya bostäder, i synnerhet till de hyror som krävs för att få ekonomi i ett nyproduktionsprojekt. Nästan 200 av de allmännyttiga bolagen byggde mindre än hundra bostäder de senaste sju åren.

– Dessutom saknas ibland kapital för att finansiera nybyggande, vilket betyder att allmännyttan ibland behöver sälja fastigheter för att kunna bygga nytt. Medan de privata byggherrarna inte sällan finansieras med pensionskapital och kan verka med attraktiva storstäder som huvudsaklig marknad, säger Robin Svensén.

Mer statistik och fakta finns i marknadsrapporten Allmännyttan och bostadsbyggandet 2022 (se nedan).