SABO presenterade den jämförande analysen på en SABO Hearing. Tre kritiska punkter är extra viktiga att uppmärksamma.

Hyresregleringar:

Tyskland hade länge balans på bostadsmarknaden, men nu är bostadsbristen skriande och hyrorna ökar långt över inflationen. Tyskland har därför skärpt regleringen för vilka höjningar som kan tas ut. Grundregeln är att en hyra inte får höjas med mer än 20 procent under en treårsperiod. Men förra året sänktes taket till 15 procent på vissa orter. Nu aviserar regeringen ytterligare regleringar för nytecknade avtal. Hyran ska inte få överstiga snitthyran med mer än tio procent på orter med bostadsbrist. I Sverige är fastighetsägarna befriade från sådan statlig reglering.

Socialbostäder:

Länder med marknadshyror har också socialbostäder. I Tyskland finns 1,6 miljoner hushåll med subventionerad hyra. Men det är svårt att kvala in där. Boende i ett tvåpersonshushåll får max ha en inkomst som motsvarar 7000 kronor var i månaden. Trots det räcker socialbostäderna inte till alla som uppfyller kriterierna. Vart femte hushåll som hyr en bostad på den öppna marknaden behöver ekonomiskt stöd. Det kostar de tyska skattebetalarna cirka 17 miljarder euro per år. Sverige har inte socialbostäder, vi har istället enbart bostadsbidrag. Med marknadshyror skulle bidragsbeloppen öka kraftigt. De stigande kostnaderna skulle bäras av skattebetalarna och vinsterna landa hos hyresvärdarna. Idag finns inget politiskt stöd för detta.

Konsumentskydd:

Både Tyskland och Sverige har regler för att skydda befintliga hyresgäster mot oskäliga hyreshöjningar. I Tyskland bestämmer värden hyran och jämförelsen görs med den genomsnittliga marknadshyran för likvärdiga lägenheter på orten. I Sverige är jämförelser själva kärnan i bruksvärdessystemet, men vi utgår från den högsta hyresnivån i likvärdiga lägenheter och den får dessutom överskridas med fem procent.

I nya kontrakt i Tyskland påverkas hyran direkt av marknaden. Är det bostadsbrist sticker hyrorna uppåt, är det överskott sjunker de. Det skapar en ryckighet både för den enskilde hyresgästen och för fastighetsägaren. I Sverige är hyrorna inte lika konjunkturberoende. Det har en dragningskraft på investerarna som vill verka på stabila marknader. Och det är attraktivt för de individer som söker en förutsägbar boendekostnad.

I analysen konstaterar SABO också att den svenska hyresmarknaden dras med problem och åtgärder måste göras för att förbättra den:

1. Vi måste bygga fler bostäder för att få ihop ekvationen mellan tillgång och efterfrågan. För att kunna göra det måste konkurrensen på byggmarknaden öka. År efter år ligger Sverige i topp på listan över byggpriser i EU. Med lägre priser bygger vi fler bostäder. Med enklare regler kapar vi tiden från idé till inflyttningsklara hem.

2. Staten måste skapa balanserade ekonomiska villkor mellan upplåtelseformerna. Bostadsbeskattningskommittén slog nyligen fast att dagens skattesystem missgynnar hyresrätten. Regeringen måste därför agera på EU-nivå för att Sverige ska kunna införa låg moms på bostadshyra. Då kan vi dra av momsen på byggkostnaderna och på så sätt få ihop kalkylerna.

3. SABO, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen måste jobba hårdare för att stötta arbetet med en lokal systematisk hyressättning som motsvarar de boendes värderingar. Idag går det lokala arbetet inte sällan trögt. Regeringen måste också snarast lägga fram de förslag till ändringar i hyreslagen som underlättar till- och frånval, som Justitiedepartementet ruvat på i allt för många år. Det skulle ge en flexiblare hyresrätt.