Plangenomförandeutredningen har haft i uppdrag att se över hur plan- och bygglovsprocessen kan förenklas och förkortas. Utredningen har granskat hur processerna fungerar i Sverige idag och jämfört med några andra länder. Den 7 maj överlämnade utredaren Lars Magnusson betänkandet En effektivare plan- och bygglovsprocess till bostadsminister Stefan Attefall.
Utredningens utgångspunkter
Utredningen vill att större tyngd ska läggas vid översiktsplaneringen. Inom ramen för denna planering bör en mängd frågor klaras ut, inte minst i dialogen mellan staten och kommunen. Därmed kan detaljplanekravet i många fall slopas om det finns en aktuell översiktsplan som tydligt redovisar markanvändningen för en tätort eller stadsdel. Ansökningar om bygglov prövas då direkt mot översiktsplanen.

Utredningen vill också att bygglovsbefrielse ska vara huvudregeln inom detaljplaner. I den mån som utformningen redan är känd i detaljplaneskedet, bör det inte vara nödvändigt med en efterföljande bygglovsprövning. Utformningen bör i stället kunna prövas slutligt genom planbeslutet.

Utredningen anser vidare att varje kommun själv bör kunna besluta om hur planärenden ska antas utifrån de allmänna principer som anges i kommunallagen.

Dessutom bör expedieringen av bygglov förenklas så att den går till på ett sätt som liknar planprocessen. Det innebär att den som är berörd får yttra sig, men endast den som yttrat sig och vars synpunkter inte tillgodosetts, får överklaga beslutet.

Översiktsplaneringen blir viktigare
Översiktsplanen utvecklas som verktyg för att ge tydlig vägledning för efterföljande beslut. Merparten av dialogen mellan stat och kommun bör klaras ut i arbetet med översiktsplanen. När översiktsplanen upprättas, ska riksintressen, miljökvalitetsnormer, mellankommunala frågor och miljöbedömningar så långt det är möjligt vara avgjorda. De övergripande strukturerna för lokaliseringen av bebyggelse ska således vara utredda.

Om översiktsplanen uppfyller vissa kriterier, bl.a. att den tydligt redovisar markanvändningen, ska det kunna leda till att detaljplanekravet upphör att gälla. En sådan översiktsplan ska kallas för områdesplan. Finns behov av avvikelser från områdesplanen kan dessa tillgodoses genom en ny detaljplan.

Områdesplaner införs
Områdesplanen ska – liksom översiktsplanen – inte vara bindande. För befintliga områden bör en områdesplan i normalfallet ange användning, byggnadstyp, maximal totalhöjd, möjlighet till kompletteringar och förändringar samt vilka hänsyn som ska tas i kulturmiljöfrågor.

För nya områden kan områdesplanen redovisas med olika detaljeringsgrad, men kan i normalfallet göras schematisk. Områdesplanen ger inte samma förutsebarhet som en detaljplan, men planen bör även i fortsättningen vara ”moraliskt bindande” och få samma tydliga vägledande roll som dagens översiktsplaner.

Kommunens planering av bebyggelseutvecklingen ska sträcka sig tio år framåt. Ett krav införs med innebörden att kommunen i översiktsplanen ska redovisa hur bostadsbehovet ska tillgodoses de närmaste tio åren. Därigenom länkas plan- och bygglagen bättre till bostadsförsörjningslagen.

Medborgarinflytandet bör ligga på den nivå och i de skeden där det finns en reell möjlighet att påverka. Det bör huvudsakligen hanteras inom ramen för översiktsplanen och i mindre omfattning i enskilda projekt.

Detaljplaner kan behövas ibland
En detaljplan ska generellt sett endast behövas om en bebyggelse eller ett byggnadsverk kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

Detaljplanen utvecklas till att bli ett renodlat genomförandeinstrument. Under planens genomförandetid ska i normalfallet inte krävas något bygglov för att bygga i enlighet med planen. Kommunen får införa bygglovsplikt, om det behövs för ett ändamålsenligt genomförande. Detta förutsätter dock att detaljplanen inte samtidigt innehåller detaljerade planbestämmelser om utformning och utförande.

Efter genomförandetidens slut ska planbestämmelserna upphöra att gälla med undantag av vissa obligatoriska bestämmelser. Dessa kompletteras avseende kvartersmark med en lagreglerad planbestämmelse, med innebörden att bebyggelse ska anpassas till omgivningens stil, karaktär, byggnadsstruktur och mått. Bygglov får dock ges även för andra utformningar om de är förenliga med områdesplanen.

Detaljplaneprocessen utformas med den nya översiktsplanen som förebild, vilket bl.a. innebär att kravet på kungörelse tas bort och att granskningsskedet förenklas. Planförslaget ska under samrådet hållas tillgängligt på kommunens webbplats. Kommunen ska i samrådsredogörelsen redovisa hur samrådet har genomförts.

Utredningen föreslår att de nya bestämmelserna i plan- och bygglagen ska träda i kraft den 1 juli 2014.

Läs Plangenomförandeutredningens betänkande En effektivare plan- och bygglovsprocess här: http://www.regeringen.se/sb/d/16818/a/216293