EU-kommissionen lämnade den 12 maj ett förslag till direktiv som syftar till att minska skillnaderna i beskattning mellan finansiering med eget kapital och lånat kapital. Förslaget innebär att 15 procent av ett negativt räntenetto inte blir avdragsgillt under några omständigheter, samtidigt som ett extra skattemässigt avdrag erhålls om det egna kapitalet ökar under ett år. Förslaget omfattar alla företag som är skyldiga att betala bolagsskatt.

Fastighetsbranschen kan missgynnas

Sedan 2019 begränsas avdragsrätten för räntekostnader till 30 procent av EBITDA, det vill säga det skattemässiga resultatet före avskrivningar, räntor och inkomstskatt. Det nya förslaget från EU-kommissionen innebär att endast 85 procent av ett negativt räntenetto att prövas mot avdragsutrymmet enligt nuvarande regler. Resterande 15 procent blir aldrig skattemässigt avdragsgilla.

– Redan de begränsningar av avdragsrätten för räntor som infördes 2019 innebar en uppenbar försämring för fastighetsföretag. Om det nya förslaget blir verklighet skulle fastighetsbranschen missgynnas i ännu högre grad. Förslaget kommer i en tid då räntor och byggkostnader ökar i en mycket snabb takt, vilket kan få allvarliga konsekvenser för bostadsbranschen, säger Håkan Larsson.

Det nya skattemässiga avdraget för ökat eget kapital beräknas genom att ökningen multipliceras med en faktor motsvarande en tioårig riskfri ränta plus en riskpremie om 1-1,5 procent. Avdraget erhålls under vart och ett av de påföljande tio åren, men justeras för både ökningar och minskningar av det egna kapitalet. Avdraget får maximalt uppgå till 30 procent av EBITDA.

Översyn av nuvarande regler behövs

En preliminär bedömning är att konsekvenserna kommer att bli negativa för många bostadsföretag, det vill säga den minskade avdragsmöjligheten för räntekostnader kommer inte att uppvägas av det avdrag som erhålls för ökat eget kapital.

– Sverige valde att implementera förändringarna 2019 betydligt striktare än många andra länder, som utnyttjade möjligheterna till betydligt högre fribelopp eller valde att klassa bostäder som en samhällsviktig infrastruktur. En möjlig väg framåt vore att inför ett eventuellt införande göra en bredare översyn av nuvarande regler, och på så sätt få till en helhet som inte missgynnar bostadsbranschen, säger Håkan Larsson.

Förslaget är för närvarande ute på remiss, och Sveriges Allmännytta kommer att lämna synpunkter.

Riksdagen: kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen

Riksdagen har prövat förslaget enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen och konstaterat att det innebär en begränsning i Sveriges handlingsfrihet att utforma företagsskatteregler som är anpassade efter nationella förutsättningar. Kommissionen har inte heller visat att förslaget är nödvändigt för att uppnå målet. Riksdagen anser att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade den 22 juni att skicka sina synpunkter till EU-kommissionen genom ett så kallat motiverat yttrande.