Det skiftande samhällsklimatet med fler våldshandlingar med stora konsekvenser, bland annat skolattacker, har gjort att skyddsarbete i förebyggande syfte blivit en allt viktigare fråga inom många sektorer. Petter Säterhed, ansvarig för funktionen Säkerhet i offentlig miljö på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB), berättar om beredskapsarbete för fastighetsföretag samt mer specifikt om hur man kan öka säkerheten i skolor.

Samhällsutvecklingens påverkan på MSB:s arbete

MSB arbetar med att höja kunskapen och förmågan hos samhällsaktörer som verkar i offentlig miljö – till exempel skolor, evenemang, kollektivtrafik, kommuner och handel – att sänka sin egen sårbarhet mot våldshandlingar med stora konsekvenser. MSB har sedan 2017 arbetat systematiskt med frågan. När man började arbetet var skydd mot antagonistiska hot inte en viktig fråga inom många sektorer. Det har förändrats.

– Det skiftande samhällsklimatet har gradvis gjort vårt arbete ”lättare” i viss mån. Mottagligheten och intresset har ökat i olika sektorer, säger Petter Säterhed.

Bland annat har den nationella informationsinsatsen Beredskapsveckan, vecka 39 varje år, som MSB initierade 2017, vuxit sedan starten till en aktivitet som engagerar allt fler offentliga, ideella och privata aktörer i samhället. Från norr till söder deltar i år över 200 kommuner – och nästan lika många övriga organisationer.

Bra beredskapsarbete för fastighetsföretag

Skydd och säkerhet behöver inkluderas som en planeringsförutsättning, tidigt i processerna – och på ett proportionerligt sätt, tycker Petter Säterhed.

– Jag tror att många tvekar eftersom skydd upplevs som dyrt, krångligt och kanske lite skrämmande. Samtidigt har många en skev bild av vad det faktiskt innebär – man ser betongblock och metalldetektorer framför sig – och så finns alltid tanken att ”det där händer ju inte här”. Fler behöver förstå riskbilden och grundläggande principer för skydd. Då kan man också se att det finns åtgärder som går att göra utan att riva ner och bygga nytt.

Arbetet med skydd behöver vara proportionerligt mot verksamhetens förmåga – och andra krav – samt ske i en helhetskontext. Skydd och säkerhet får inte trumfa över alla andra värden. Men enligt Petter Säterhed bör fastighetsföretag inte bara göra en ”traditionell” riskanalys, utan även en sårbarhetsanalys. Fokusera på ”om en attack av slag X skulle inträffa, hur stor är sårbarheten, det vill säga sannolikheten att attacken skulle lyckas”. Och därefter identifiera vad man kan göra för att minska sårbarheten inom ramen för de förutsättningar man har.

– Ofta finns många enkla och små åtgärder som kan ha stor effekt, konstaterar han.

Skolutbildning lanserades tidigare efter skolattack

MSB startade arbetet med skydd i skolan tidigt, men började ta fram en vägledning 2023 som publicerades 2024. Myndigheten hade planerat en utbildningsinsats mot skolchefer hösten 2025. Men när attacken på Risbergska skolan i Örebro inträffade 4 februari ändrade man tidsplanen och lanserade istället utbildningsinsatsen tio dagar efter masskjutningen.

– Under våren 2025 höll vi sedan 40 utbildningar och drygt 1000 skolchefer och kommunföreträdare utbildades. Under hösten 2025 är runt 35 utbildningstillfällen bokade. Responsen är mycket god, säger Petter Säterhed.

Tre konkreta tips

Petter Säterhed tipsar om tre konkreta åtgärder som kan göras i skolor för att öka beredskapen.

1. Skapa överblick över entréer, framför allt huvudentrén.
   Om möjligt skapa vuxen närvaro, till exempel genom att flytta ned en reception eller ett bemannat café?
   – De flesta attacker startar i huvudentrén. Ju tidigare upptäckt, desto större möjlighet att påverka utfallet. Dessutom kan blotta närvaron av någon som skulle kunna se gärningspersonen avskräcka denne från att angripa, säger han.

2. Minska möjligheten att gömma sig eller föremål.
   Inga långa gardiner eller täckta bänkar i allmänna utrymmen samt inga täckta papperskorgar i närheten av platser där många människor samlas eller passerar till exempel. Och öka möjligheten till upptäckt genom att bland annat klippa buskage, se över belysning, ha fönster mot ankomstvägar och så vidare.

3. Identifiera ”säkra rum” där skydd kan sökas.
   Ett ”säkert rum” kan vara ett vanligt rum som har dörrar med ett lås som kan låsas manuellt, som saknar insyn och som helst ger möjlighet att fly åt ett annat håll. Identifiera relevanta låsbara dörrar i lokalen. Hur låser man dörren och vem kan låsa? Behöver något ändras för att vara effektivt som skydd? Se till att personalen är informerad.

Om MSB:s uppdrag

MSB:s verksamhet ska bidra till att uppfylla målet för civilt försvar och det övergripande målet för totalförsvaret samt målen för skydd mot olyckor och krisberedskap. Myndigheten ska stödja och samordna berörda aktörer i det civila försvaret. Genom att fullgöra sina uppgifter ska myndigheten, tillsammans med berörda aktörer, utveckla individens och samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor, kriser och ytterst krig.

Om Petter Säterhed

Petter Säterhed arbetar vid MSB med frågor som rör säkerhet i offentlig miljö. Han har arbetat med säkerhet i mer än 30 års som chef, utbildare och sakkunnig, både i privat och offentlig sektor. De första 20 åren med fokus på säkerhet på evenemang och folktäta platser med en gradvis breddning mot all offentlig miljö. De senaste tio åren med ett fördjupat fokus mot skydd mot antagonistiska hot i offentlig miljö. Han har skrivit ett antal centrala branschguider/vägledningar, utvecklat/håller kurser mot branschen de senaste 20 åren samt varit säkerhetschef för några av Sveriges största evenemang.