Publicerad 24 jan. Uppdaterad 5 feb: De nya reglerna om investeringsstöd till hyresbostäder och bostäder för studerande trädde i kraft 1 februari. Boverket har på uppdrag av regeringen fördelat stödet i två potter. Storstäderna får 75 procent av stödet och övriga landet 25 procent.

Borde styras av lokala intressen

Sveriges Allmännytta föreslog i sitt remissyttrande över förordningsändringarna att fördelningen inte skulle styras utifrån en teoretisk beräkning av bostadsbrist och byggbehov, utan i stället avgöras av de lokala marknadsaktörernas intresse av att bygga med investeringsstöd.

–  När en byggherre ser att kalkylen för ett projekt går ihop tack vare investeringsstödet så har denne naturligtvis undersökt marknaden och konstaterat att det finns ett behov av bostäder och vet att dessa kommer att efterfrågas. Ju större behovet är, desto troligare att byggherrar gör sådana bedömningar och ansöker om investeringsstöd, säger Jörgen Mark-Nielsen, samhällspolitisk chef på Sveriges Allmännytta.

–  Om ansökningarna hanteras i turordning så kommer stödet att bidra till att det byggs där det finns ett behov samt någon som vill bygga.

”En bra ambition”

Syftet med uppdelningen i potter är att det ska byggas fler bostäder med investeringsstöd i storstadsregionerna.

– Det är en bra ambition, men det är inte säkert att det hjälper med en särskild pott. Det har hittills varit förhållandevis få ansökningar från storstadsregionerna. En viktig förklaring är att stödnivån och normhyresnivån varit för låg i förhållande till situationen på byggmarknaden på dessa orter. Egentligen skulle nivåerna ha behövt höjas, säger Jörgen Mark-Nielsen.

Boverkets beslut om uppdelning av stödet baseras på den byggbehovsprognos som verket publicerade i juni 2019. Utifrån storleken på potterna kommer Boverket att fördela ramar till länsstyrelserna för beslut om att bevilja investeringsstöd. Ramarna får dock ändras om efterfrågan på stöd avviker från de beslutade potterna.