NCC:s nya rapport kartlägger upprustningsbehoven runt om i landet och presenterar förslag för hur en hållbar upprustning ska kunna genomföras. Rapporten pekar bland annat på behovet av industrialiserad upprustning, den positiva effekten av hållbarhet och samverkan i upphandlingar samt vikten av långsiktigt kapital.

– Upprustningen av miljonprogrammet är en av de stora samhällsutmaningar som Sverige står inför de kommande åren. Vi ser områden som är i akut behov av renovering och av åtgärder för att skapa trygga och bra när- och boendemiljöer, samtidigt som husen också behöver klimat- och tillgänglighetsanpassas, säger Henrik Landelius, chef NCC Building Sverige.

Stort upprustningsbehov i miljonprogramsområdena

I rapporten har NCC låtit SCB ta fram ny statistik över värdeårsförändringar i miljonprogramsbeståndet (se not 1) som ger en bild av hur upprustningsskulden ser ut i hela Sverige. Statistiken omfattar totalt 430 000 hyreslägenheter byggda mellan 1965 och 1974. Av dessa har drygt 100 000 lägenheter genomgått större upprustningar och 330 000 lägenheter, drygt hälften av alla lägenheter i miljonprogrammet är i behov av upprustning. För 140 000 lägenheter är behovet akut (se not 2).

Enligt en rapport från 2017, framtagen av Sveriges Allmännytta, uppgick upprustningsskulden till cirka 165 miljarder kronor (se not 3). Givet att samma grad av upprustningsbehov finns i hela miljonprogrammets bestånd, motsvarar det en kostnad på omkring 500 miljarder kronor (se not 4).

– Våra medlemsföretag runt om i landet lägger idag stora resurser för att rusta upp och modernisera sitt fastighetsbestånd med ambitionen att göra det än mer attraktivt. För att bolagen ska kunna fortsätta med detta och kunna öka renoveringstakten på ett hållbart sätt krävs ytterligare åtgärder från regering och myndigheter, säger Anders Nordstrand, vd Sveriges Allmännytta.

10 förslag för en hållbar upprustning

Utifrån de olika utmaningar som lyfts fram i NCC:s rapport presenteras tio åtgärdsförslag för hur en hållbar upprustning av Sveriges miljonprogram kan säkerställas. De lyfts även i en debattartikel på DN debatt idag.

1. Skapa incitament att fondera medel för framtida renovering.
2. Öka möjligheterna till industrialiserad upprustning.
3. Förenkla regelverken för ombyggnad.
4. Utveckla upphandlingsförfarandet för att premiera kvalitet före lägsta pris.
5. Inför kreditgaranti för ombyggnad.
6. Reformera och utöka det nya statliga stödet för energieffektivisering.
7. Öka samplanering och samverkan.
8. Involvera hyresgäster och spara kostnader.
9. Ge AP-fonderna i uppdrag att utöka sitt långsiktiga innehav i hyresfastigheter.
10. Inför ett riktat ROT-stöd för upprustning av hyresfastigheter.

Fotnoter

  1. Om metoden. Kartläggningen om behovet av djupupprustning bygger på värdeårsförändringsstatistik från SCB. Metoden undersöker värdeårsförändringar i hyresfastigheter över tid, där en större upprustning innebär att en fastighet ges ett nytt värdeår. För äldre fastigheter där värdeåret är detsamma som byggår går det då att anta att ingen omfattande djupupprustning har skett. Metoden ger därmed en indikation på renoveringsbehovet. Metoden med värdeårsförändringar har även använts av Boverket.
  2. (RISE, 2019)
  3. Enbart för de allmännyttiga bolagen (Hem för miljoner, 2017)
  4. Boverket