Syftet är att utveckla områdena i en grön och hälsofrämjande riktning samtidigt som det skapas trygga, trivsamma utemiljöer med särskild omsorg om åtgärdernas gestaltning. Tillgång till stadsgrönska, som parker och gröna ytor i närheten av bostaden, behövs för människors välbefinnande, enligt regeringen.

Boverket är den myndighet som kommer att administrera och besluta om stödet.

Nytta för allmänheten

Vid avgörande av socioekonomiska förhållanden kommer Boverket att göra en samlad bedömning baserad på de boendes utbildningsnivå, sysselsättningsgrad och deltagande i demokratiska processer – inte på geografiska data. Stöd får endast ges för åtgärder som är till nytta för allmänheten utan krav på någon särskild motprestation.

– Regeringen lyssnade till vårt förslag om att sänka minibeloppet för ansökan om stöd till 200 000 kronor. Det ursprungliga förslaget var på 500 000 kronor. Det skulle ha varit en alltför hög summa för mindre företag att ansöka om, säger Patrizia Finessi.

Däremot gick Sveriges Allmännyttas förslag om att öka slutförandetiden från två till tre år inte igenom.

– Det hade varit en bättre förutsättning för att hinna planera och genomföra åtgärder.

Skapa mötesplatser

Tryggheten kan enligt regeringen ökas både med god ljussättning och  genom att anpassa ett område för olika typer av besökare, skapa platser där människor kan mötas och ordna möjlighet till aktiviteter.

– Våra städer och tätorter är viktiga i den omställning som behövs för att lösa många av klimat- och miljöutmaningarna. Genom det här stödet kan aktörer bidra till att fler platser i samhället utvecklas i en grön och hälsofrämjande riktning, med ökad trygghet och till väl gestaltade miljöer, kommenterar bostadsminister Per Bolund (MP).

Förordningen träder i kraft den 15 januari 2021. Planen är att öppna för ansökningar våren 2021.

Vad är stadsgrönska?

Detta avses med stadsgrönska i förordningen:

Naturmark, parker, alléer, träd, buskage, häckar, planteringar, gröna tak och väggar, gröna ytor för barns utevistelse, ekodukter, gröna korridorer, grön infrastruktur och liknande grönytor i städer och tätorter. Dessutom även stränder, våtmarker, vattendrag, diken, dagvattenanläggningar och liknande vattenytor i städer och tätorter.