Karvel Andersen kom till Stockholmshem i början av förra året och ville tillföra något nytt redan från start. Hans tanke var då att föreslå att klimatförbättrad betong skulle användas i de nybyggnadsprojekt som bostadsbolaget hade på gång, eftersom han sett att det kunde göra stor skillnad på klimatavtrycket. De sista åren hos den tidigare arbetsgivaren byggbolaget Skanska hade han nämligen ägnat sig åt just sådana beräkningar.

– Men när vi undersökte de byggprojekt som pågick hos Stockholmshem visade det sig att klimatförbättrad betong redan användes i dem, trots att vi inte hade kravställt det. Stomentreprenörerna hade själv valt det. Det var ju fantastiskt, jätteglädjande! Därmed blev det ett väldigt enkelt principbeslut att fatta för ledningen. Så det var den mest öppna dörr som jag sparkat in någonsin, säger Karvel Andersen.

Oro för risker med nya material

Tidigare har det annars funnits en viss branschskepsis mot klimatförbättrad betong, berättar han.

– Jag tror att det till stor del beror på att byggbolagen är rädda för risker med nya material och metoder, eftersom de har så små marginaler. Om det var något jag lärde mig när jag var ute på byggen så var det att byggproduktion är komplext, och man vill därför ta det säkra och beprövade framför det som är nytt och obeprövat.

Misslyckad första version

Ett annat skäl till skepsisen kan vara att den första versionen av klimatförbättrad betong inte fungerade som tänkt, påpekar Karvel Andersen.

– Det råder delade meningar om varför den inte fungerade i praktiken, men den drogs tillbaka från marknaden ganska fort. Men det har blivit en seglivad myt att klimatförbättrad betong tar mycket längre tid på sig att torka ut.

Tvärtom har den nya betongen kortare torktid, berättar han. Det gör att klimatförbättrad betong kan vara ett bra val även ekonomiskt, även om den är fem–tio procent dyrare än vanlig betong.

– Om tidplanerna kan kortas så kan det ju bli en lägre slutkostnad. Så nej – jag tror inte att det behöver bli dyrare som helhet att bygga med klimatförbättrad betong.

Avgörande roll för utsläpp

Just stommaterialet i nybyggda hus spelar en avgörande roll för utsläppen av växthusgaser, konstaterar Karvel Andersen.

– Ska jag nämna en enskild sak som gör enorm skillnad för klimatavtrycket så är det just att gå över till klimatförbättrad betong. Den är också så pass lik vanlig betong att den varken påverkar byggproduktionen eller det färdiga huset negativt, säger han.

Lång framförhållning

Ledtiderna för nybyggnadsprojekt är långa, så Karvel Andersen är därför redan nu med i planeringen av de hus som Stockholmshem ska börja bygga i slutet av 2020-talet. För att klara klimattrappan måste man därför sikta mot trappans mest ambitiösa utsläppsmål.

– Men det är ju det som är idén med en trappa som spänner över tid. Det handlar om att försöka titta in i framtiden, konstaterar han.

Om planeringen påbörjas i god tid ökar också möjligheten att minska klimatbelastningen.

– Då finns det större möjligheter att titta på olika stomalternativ, vilka arkitektoniska konsekvenser de kan ha och så vidare. I ett betonghus står ju stommen för det största klimatavtrycket, och den går det att planera för så fort den yttre gestaltningen är någorlunda klar.

Men hur kommer det då sammantaget att gå för Stockholmshems klimattrappa? Kommer bostadsbolaget att lyckas?

– Alla gånger! Om bara viljan och dialogen fortsätter att finnas, och jag kopplas in på rätt sätt och inga förutfattade felaktiga meningar får råda – då är jag säker på att vi kommer att klara det här, säger Karvel Andersen.