Enligt plan- och bygglagen ska kommunerna upprätta en detaljplan vid större byggprojekt. I nästan alla kommuner finns en så kallad plankö. Även om kommunen ställer sig positiv till att ta fram en detaljplan i linje med en byggherres önskemål dröjer det ofta innan något egentligt planarbete inleds hos kommunen. En kötid på två år är inte ovanlig och vissa fall kan den vara betydligt längre.

Förslaget till privat initiativrätt syftar till att möjliggöra snabbare planprocesser. En planintressent (fastighetsägare eller byggherre) ska kunna påbörja arbetet med att ta fram planeringsunderlag innan kommunen har möjlighet att påbörja planläggningen. Detta förutsätter att planintressenten har tillgång till relevant planeringsunderlag.

I lagrådsremissen föreslås därför

• att kommunen vid ett positivt planbesked ska ange vilket planeringsunderlag som kan behövas vid detaljplaneläggning,
• att planintressenten ska få inhämta yttrande från länsstyrelsen över vilket planeringsunderlag som kan behövas för att länsstyrelsen senare ska kunna ta ställning till planläggningen,
• att det i plan- och bygglagen förtydligas att planeringsunderlag får tas fram av någon annan aktör än kommunen,
• att det i dessa fall ska framgå av planebeskrivningen att den tagits fram av en annan aktör och
• att ansvaret för att underlaget är korrekt ligger kvar hos kommunen.

Förslaget förtydligar och utvecklar planintressenters möjlighet till medverkan i planläggningen. Det gör det möjligt för planintressenter att utnyttja tiden från det att kommunen beslutar om ett positivt planbesked till dess att det egentliga detaljplanearbetet påbörjas. Under den tiden kan planintressenter ta fram det planeringsunderlag som behövs för planläggningen. Därigenom kan den totala tiden för planläggningen minskas.

– Möjligheten för andra aktörer än kommuner att bidra till arbetet med planeringsunderlag är positiv då det kan stärka både kompetens och korta tiden för arbetet. Det är självklart bra att kommunerna fortfarande har helhetsansvaret. Samarbete mellan kommuner, fastighetsbolag och byggherrar är viktigt för att möjliggöra bra och hållbara bostäder för alla till en rimlig kostnad, säger Sofia Heintz, expert fastighetsutveckling och nyproduktion på Sveriges Allmännytta.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2021.