Efter flera år av kraftiga prisökningar fortsätter kostnaderna för landets fastighetsägare och hushåll att stiga. Den totala kostnaden för fjärrvärme, el, VA och avfall ökar med 6,9 procent under 2026, samtidigt som inflationen under motsvarande period är 0,6 procent. Det innebär att kostnaden ökat mer än tio gånger inflationen.

– Ökningstakten har bromsat in, men efter flera år av kraftiga höjningar ligger kostnaderna nu på dramatiskt höga nivåer, säger Björn Berggren.

Avgifter pressar bostadsbolagens ekonomi

De kraftiga prisökningarna påverkar bostadsbolagens möjligheter att underhålla, renovera och energieffektivisera sina fastigheter.

– Varje krona som går till högre avgifter är en krona som inte kan användas till underhåll, renovering eller energieffektivisering. Bostadsbolagen arbetar hårt för att hålla nere sina kostnader, men när avgifterna fortsätter att stiga blir det allt svårare att värna både hyresnivåerna och fastigheternas långsiktiga utveckling, säger Björn Berggren.

Fjärrvärmen fortsatt största kostnaden

Fjärrvärmen är fortsatt den största kostnadsposten och står för 46 procent av totalkostnaden. Sedan 2023 har fjärrvärmekostnaden ökat med 31 procent.

Årets höjning på 4,5 procent är lägre än rekordhöjningarna 2024 och 2025, men fortfarande långt över inflationen på 0,6 procent.

I 28 kommuner höjs fjärrvärmepriset med mer än 10 procent.

– Fjärrvärmen är en mycket viktig del av det svenska energisystemet, men de senaste årens prisutveckling är bekymmersam. På bara tre år har kostnaden ökat med över 30 procent. När kunderna inte kan byta leverantör ställer det särskilt höga krav på transparens och skälig prissättning, säger Björn Berggren.

Elen ökar mest

El är samtidigt den kostnadspost som ökar mest under 2026. Den sammanlagda kostnaden för elhandel, elnät och elskatt stiger med 12,4 procent. Ökningen beror främst på högre elhandelspriser och elnätsavgifter, trots att elskatten har sänkts.

Så mycket har de olika avgifterna ökat under 2026.

Stora skillnader mellan kommunerna

Årets rapport visar fortsatt stora geografiska skillnader. För ett hushåll är den sammanlagda årskostnaden lägst i Piteå, cirka 25 800 kronor per år, och högst i Gnesta, cirka 45 800 kronor per år. Det innebär att årskostnaden för ett hushåll är 78 procent högre i Gnesta jämfört med Piteå.

– Det är anmärkningsvärt att vi närmar oss att det nästan kan kosta dubbelt så mycket för ett hushåll beroende på var i landet man bor. De stora skillnaderna visar hur stor betydelse de lokala priserna har för boendekostnaderna, säger Björn Berggren.

Kommuner med lägst och högst totalkostnad. Siffran avser årlig kostnad per lägenhet.

Så görs undersökningen

Sedan 30 år tillbaka ger Nils Holgersson-gruppen årligen ut rapporten Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. I rapporten förflyttas en bostadsfastighet med 15 lägenheter genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning.

Hela slutrapporten finns här.