Skärholmens centrum invigdes av prins Bertil under stor pompa och ståt 1968. Men under de efterföljande 50 åren hände inte mycket nytt på byggfronten i området.

Det konstaterar Karin Ahlzén, projektchef för Fokus Skärholmen, Stockholms stads stora profilprojekt för social hållbarhet som startade 2016.

Utgångspunkten var en rapport som visade på stora skillnader i livsvillkor och möjligheten att förverkliga sina drömmar beroende på i vilket geografiskt område i Stockholm man växer upp. Stadsdelen Skärholmen har lägre upplevd trygghet, högre arbetslöshet, lägre medelinkomst och lägre gymnasiebehörighet än resten av staden, men samtidigt stora stadskvaliteter att bygga vidare på.

Ett av målen blev därför att göra stadsdelen mer levande, stärka lokala centrum och satsa på barn och unga. Ett annat att skapa trygga offentliga miljöer, tillgängliggöra parker och natur och bygga fler bostäder.

Glest byggt

Skärholmen är som många andra miljonprogramsområden byggt lite glest, trafikseparerat enligt 60-talsmodell med mycket asfaltsyta och grönområden som inte upplevdes ha så högt rekreativt värde.

– Här fanns alltså plats att bygga på och möjlighet att göra skillnad med det som byggs. I och med att det mesta byggdes ungefär samtidigt är arkitekturen likartad, bostadsutbudet består mest av treor och är inte så varierat. Områdena är dessutom planerade som öar runt olika tunnelbanestationer, det hänger inte riktigt ihop, menar Karin Ahlzén.

I dag pågår en mängd olika bygg- och planprojekt i Bredäng, Vårberg, Sätra och Skärholmen, de områden som ingår i stadsdelen, i en blandning av små och stora detaljplaner.

– En del av de större planerna gör det här jobbet med att knyta ihop stadsdelarna med varandra, så att man till exempel ska kunna gå mellan Skärholmen och Vårberg, som upplevts separerade av en stor landsväg.

Kontor flyttas

Förutom 6 500 nya bostäder ska torg, centrum och trafikplatser byggas om, nya skolor ska byggas och grönområden ska utvecklas. Det blir även nya idrottsplaner och konstsatsningar.

Stadsdelsförvaltningen rustar upp parker och har ordnat ett joggingspår som går i bebyggd miljö, intill hus där det lyser i fönstren, och kan därmed kännas tryggare än att springa i skogsområdet.

Stadsdelen ska också få fler arbetsplatser. Exempelvis ska Stockholmshem flytta sitt kontor från centrala Stockholm till ett nytt höghus i Skärholmen. Huset, med över 20 våningar, ska stå klart 2024 och även rymma drygt 100 lägenheter och lokaler för kulturverksamhet.

Studiebesök under fastighetsträff

Så hur gör man då för att knyta ihop stadsdelar, bygga en mängd nya bostäder med många olika byggherrar i befintliga bostadsmiljöer och få med sig de boende i dialoger och samråd? Och hur bygger man ett nytt höghus och samtidigt får hyresgäster att trivas och stanna kvar?

Det berättar Karin Ahlzén och Stockholmshem mer om vid ett studiebesök i januari, under Sveriges Allmännyttas fastighetsträff, med nedslag i både Bredäng, Skärholmen och Vårberg.

Lena Liljendahl, boendeexpert på Sveriges Allmännytta, ser fram emot besöket i Skärholmen.

– Det är en plats med både stor potential och socioekonomiska utmaningar, precis som i många andra förorter i Sverige. Den utveckling av både centrum och bostadsområden som pågår, med social hållbarhet som ledstjärna, kan nog vara inspirerande för många bostadsföretag, säger hon.

Ytor mellan husen viktiga

Det blir också ett besök i Perennparken som Svenska Bostäder skapat, en stiliserad äng som ska erbjuda upplevelser året runt.

– Ytorna mellan husen är ju minst lika viktiga som själva husen för att skapa trygghet och trivsel, så det blir kul att titta på hur man utvecklat utemiljön.

– Det ska också bli spännande att få se på plats hur man tänkt utveckla torget med både nya bostäder och ett nytt kontor för Stockholmshem. Det är alltid intressant att ta del av hur man tänkt blanda nya och befintliga byggnader så att det blir en bra mix, säger Lena Liljendahl.

Fokus Skärholmen vann Planpriset från Sveriges Arkitekter 2019, för väl utfört planarbete och en välutvecklad process.