Radon är en radioaktiv gas som bildas när radium sönderfaller. Radon i inomhusluften kan komma från tre olika källor: byggmaterial, berggrunden och vattnet som används i hushållet. Långvarig exponering av radon är farligt för hälsan och kan öka risken för att utveckla lungcancer.

På grund av det här ställs det höga krav på hyresvärdar. Enligt miljöbalken är det hyresvärden som är ansvarig för att referensnivån för radon i inomhusluften inte överskrids i bostäder. I det ansvaret ingår att se till att mäta radonhalterna och att vidta åtgärder vid för höga nivåer i inomhusluften.

– Jag ser att många som är ovana att jobba med radon lärs upp av personer som säger sig ha erfarenhet, men sedan blir det fel ändå. Man har feltolkat metodbeskrivningar och mätningar genomförs på fel sätt. Och eftersom det finns juridiska aspekter kopplat till radon och inte minst att det kräver resurser för att mäta, utreda och sanera är det viktigt att ha koll på vad som gäller från början, säger radonspecialisten Kirlna Skeppström, som håller i Sveriges Allmännyttas kurs Radon i inomhusluften.

I dagsläget finns det många typer av mätinstrument på marknaden av varierande kvalitet, vilket kan göra det svårt att veta vilka som passar bäst för ändamålet. Regler och lagar har även uppdaterats de senaste åren och därför är det extra viktigt att ha kunskap om det senaste som gäller. Det handlar ju om att förstå vad som krävs av dem som jobbar med radonmätning, utredning och åtgärdsplaner.

– Det jag – som både har jobbat på myndighet och nu i den operativa verkligheten – kan konstatera är att det är en omsättning av personer som jobbar med dessa frågor. De som har jobbat länge kanske har en hyfsat bra bild, men sedan är det alltid nya människor som kommer in som saknar nödvändig kunskap. Det kan vara problematiskt, och det är därför viktigt med kunskapsöverföring och att ta ansvar för att hålla sig à jour, säger Kirlna Skeppström.