Höganäshem: Dynamisk dygnseffektbalansering 

I Höganäs har flera fastighetsägare gått ihop i ett projekt initierat av Höganäs Energi för att kapa effekttoppar i fjärrvärmen. Fjärrvärmen består nästan helt av koldioxidfri spillvärme från Höganäs AB, men vid morgon- och kvällstoppar behövs ibland fossil stödeldning. 

För att undvika det har man infört dynamisk dygnseffektbalansering (DDEB), där Höganäs Energi tillfälligt kan sänka framledningstemperaturen i deltagarnas fastigheter med upp till tio grader, på så sätt kan effekttopparna styras bort.  

– Att dra ner framledningstemperaturen i fastigheterna under 1–2 timmar är inget som är märkbart på inomhustemperaturen, eftersom byggnadernas konstruktion lagrar värme och ger en naturlig tröghet i systemet, poängterar Patrik Håkansson, fastighetschef på Höganäshem. 

Samarbete är framgångsfaktor

Projektet, där Höganäshem, Höganäs kommun, Höganäs AB och Sveafastigheter deltar, har lyckats tack vare stark samverkan. Framgångsfaktorn i projektet menar Patrik har varit viljan att samarbeta för att kapa effekttopparna. I slutändan gynnar det oss alla understryker han.  

– Alla inblandade har valt att investera både tid och pengar utan att ifrågasätta vem som har mest nytta av systemet, men förstås störst ära till Höganäs Energi och Björn Nilsson som initierat projektet, säger Patrik Håkansson. 

Sjöbohem: Självförsörjande på el till 2030 

Sjöbohem har som mål att vara helt självförsörjande på el till 2030, och redan nu visar de vägen dit. Då ska bolaget producera mer el än hela beståndets totala förbrukning, med minst 70 procent egenförbrukning.

– Produktionen ska ske genom installation av solceller och vindkraft på egna fastigheter, medan egenförbrukningen ska uppnås genom lagring eller förflyttning av energi, berättar Kent Tillberg, förvaltningschef på Sjöbohem.

Lagring av energi

Energilagringen sker bland annat i batterier, ackumulatortankar och vätgas, men även i fordon, IKN-kablar och genom sammanslagning av elabonnemang. Samtidigt fortsätter Sjöbohem arbetet med energieffektivisering för att minska det totala elbehovet.

– Detta är ett brett projekt som hjälper oss att ta kraftiga kliv mot fossilfrihet eftersom vi lokalt producerar vår egen fossilfria el. Arbetet innebär även att vi avlastar elnätet eftersom vi egen-konsumerar en stor andel samt bidrar till att fossilfri el finns tillgängligt till lokalsamhället, säger Kent Tillberg.

Även små bolag gör skillnad

Arbetet har redan gett tydliga resultat: sedan 2020 har elbehovet minskat med 28,5 procent, egenproduktionen nått 12 procent och egenkonsumtionen 42 procent. Prognosen för 2025 pekar på över 20 procent egenproducerad el.

– Förhoppningsvis kan vi inspirera andra att göra liknande projekt. Det är viktigt att alla inser att även små bolag kan göra stor skillnad men utifrån våra förutsättningar, säger Kent Tillberg.

Strängnäs Bostads AB: Lekotop 

I Strängnäs har man satsat på synergieffekter genom ett pilotprojekt för lekotoper – en plats där lek och natur möts. När en ny lekplats skulle byggas valde Strängnäs Bostads AB att även främja biologisk mångfald.

– För oss handlar det om framtiden. Lekotopen blir därför mer än en lekplats – den blir en mötesplats mellan människor och natur, en investering i både barnens utveckling och framtidens hållbara samhälle. Genom att skapa livsmiljöer för insekter, fåglar och smådjur visar vi att lek och klimatansvar kan gå hand i hand, menar Benita Gustafsson, driftchef på Strängnäs Bostads AB.

Naturlig skogsmiljö

Projektet har utformats med naturliga material, bevarande av befintliga träd och planterat växter som gynnar pollinatörer. För att förstärka naturkänslan har man lagt en färdig skogsmatta med lingonris, blåbärsris, ljung, mossa och lav. Det liknar en naturlig skogsmiljö och lockar samtidigt viktiga insekter och smådjur.

Lekotopen är en pilotanläggning till en kostnad av cirka 550 000 kronor. Faller satsningen väl ut planerar Strängnäs Bostads AB att sprida konceptet till fler bostadsområden.

– Vår vision är att barn ska få växa upp med både rörelseglädje och en starkare känsla för naturen. Lekotopen blir därför mer än en lekplats – den blir en mötesplats mellan människor och natur, en investering i både barnens utveckling och framtidens hållbara samhälle.

Bostadsbolaget i Göteborg: Minskad klimatpåverkan vid köksrenovering  

Bostadsbolaget i Göteborg har satt upp ett ambitiöst mål: att minska klimatpåverkan från sina ROT-projekt med 90 procent till 2030, jämfört med 2020. I ett stamrenoveringsprojekt i en fastighet från 1950-talett har bolaget börjat utveckla olika tillvalsalternativ för hyresgäster – med fokus på återbruk.

– Just tillvalen är intressanta då mängden tillval i våra projekt styr hur stora insatser vi gör i varje lägenhet, men också då det är något som våra hyresgäster själva väljer för att kunna påverka sin boendestandard, säger Ellen Klein, miljösamordnare på Bostadsbolaget i Göteborg

Inventering visade potential

En återbruksinventering av lägenheterna visade att många originalkök och material fortfarande höll hög kvalitet och enbart behövde rustas upp. Det skapade goda förutsättningar för en pilot inom klimatsmarta köksrenoveringar.

Genom att klimatberäkna befintliga kökstillval i projektet kunde bolaget bryta ner klimatpåverkan per tillvalsnivå – ett arbete som också stärkte den interna kompetensen. Därefter beräknades klimatvinsterna för ett återbruksalternativ.

– Entreprenörerna är ofta vana vid att riva ut och sätta in nytt. Därför är det avgörande att återbruk finns med redan tidigt i upphandlingen, säger Ellen Klein.

Visningskök inspirerar hyresgäster

För att inspirera hyresgästerna har Bostadsbolaget tagit fram informationsbroschyrer och visningskök där koldioxidutsläpp redovisas per tillval. I flera tomställda lägenheter har återbrukskök redan renoverats, och metoden planeras nu användas i fler punkthus med kommande renoveringsbehov.

– Vi tycker att vi har lärt oss en del genom denna resa. När det kommer till hur ett bevarande ska värderas enligt bruksvärdesprincipen har vi känt att vi bryter lite ny mark och utmanar systemet, även om vi inte är helt i mål än. Det känns därför viktigt att uppmärksamma arbetet och hitta fler som vill jobba tillsammans med oss för att komma framåt i frågan, säger Ellen Klein.

Framtiden Byggutveckling/Poseidon: Kvarteret Omställningen  

I Göteborg har Framtiden Byggutveckling mer än halverat klimatpåverkan i ett nybyggnadsprojekt med 63 hyreslägenheter åt dotterbolaget Poseidon. Framgången bygger på ambitiösa klimatkrav redan i planeringsskedet, samt användning av trä och återbruk.

– Startskottet för projektet var ett riktat politiskt uppdrag där vi skulle ”minst halvera klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv”. Idag är vi stolta över Kvarteret Omställningen och tycker att det är ett bra exempel där vi uppnådde målet med råge, säger Cecilia Johannison, kvalitetsansvarig på Framtiden Byggutveckling.

Överträffade målen

Det slutliga resultatet för projektet blev 171 kg CO2e/ m2 BTA, som jämfört med utgångsläget på 400 kg CO2e/ m2 BTA mer än väl överträffade Göteborgs Stads klimatmål om en halvering till 2025.

Kvarteret Omställningen upphandlades med krav på halverad klimatpåverkan och en klimatbudget på 200 kg CO2 e/m2 BTA. Våren 2022 bjöd Framtiden Byggutveckling in entreprenörer till en konkurrenspräglad dialog.

– Tre entreprenörer valdes ut och i dialog med dem diskuterades materiallösningar utan att styra mot specifika materialval. Vi tog även upp vilka krav som förhindrar klimatreducering till rimlig kostnad och vilka krav som driver kostnader och minskar klimatnytta, berättar Cecilia Johannison.

Vite och återbruk gav drivkraft

Efter önskemål från entreprenörerna valdes även att tillämpa ett betydande vite om man överskred maxtaket 200 kg CO2 e/m2 BTA. Det gavs även förutsättningar för att lämna anbud som inkluderade återbrukade materiallösningar.  Tm2 Bygg AB fick uppdraget som totalentreprenör och samarbetade med Derome, som levererade trästommen och ansvarade för klimatsamordningen.

Projektet omfattade även klimatpåverkan under drift, för att skapa förutsättningar för hållbara boenden. Ett mobilitetsavtal med Göteborgs Stad, med parkeringstal noll och goda kollektivtrafikmöjligheter, underlättar hållbart resande.

– Nyproduktion står för en stor del av klimatpåverkan och vi har tuffa miljö- och klimatkrav i Göteborg. Projekt som dessa visar branschen vad som är möjligt redan idag – vi får agera förebilder och driva utvecklingen framåt, poängterar Cecilia Johannison.

Stångåstaden: Totalrenovering med återbruk för minskad klimatpåverkan  

Stångåstaden har genomfört ett pilotprojekt där en hel lägenhet totalrenoverats med återbrukat material och utrustning. Resultatet visar att det är fullt möjligt att uppnå samma funktionella och estetiska standard som vid en konventionell renovering – men med betydligt lägre klimatpåverkan.

– Projektet föddes ur en vilja som funnits länge i organisationen att ta återbruksarbetet ett steg längre genom en totalrenovering, säger Linnéa Stenberg, hållbarhetsspecialist på Stångåstaden

Jämförande renovering

Efter ett rundabordssamtal om hållbar hyressättning 2024, initierat av Hyresgästföreningen, beslutade bolaget att genomföra en jämförande renovering av två lägenheter – en på konventionellt vis med nya material och en där de så långt som möjligt tillämpade återbruk.

– Vi ville visa att återbruk fungerar i praktiken – att det går att renovera med befintligt material och ändå uppnå samma resultat som vid en konventionell renovering. Återbrukslägenheten blev vår testbädd för att samla erfarenheter, minska klimatpåverkan och lära oss hur återbruk kan bli en naturlig del av byggprocessen, berättar Linnéa Stenberg.  

Tydliga prioriteringar i upphandling

Upphandlingen utformades med tydliga prioriteringar: i första hand bevarande och renovering av befintligt material i lägenheten, i andra hand återbruk av material som tidigare använts på annan plats, i tredje hand räddat material som annars skulle bli avfall (exempelvis felbeställningar från andra projekt) och i sista hand nytt material.

Entreprenören utvärderades utifrån erfarenhet av återbruk och förmåga att hitta rätt produkter. Samarbetet präglades av nyfikenhet och vilja att lära, vilket bidrog till projektets framgång.

Genom bevarande och återbruk undveks cirka 2,4 ton CO₂e, motsvarande körning med bensinbil i 1 780 mil.

Genombrott i hyressättningen

– Vid hyressättningen hade vi en god dialog med Hyresgästföreningen och vi kunde tillsammans konstatera att den återbruksrenoverade lägenheten höll samma standard som en lägenhet i samma fastighet som hade renoverats på konventionellt vis med nya material, säger Linnéa Stenberg.

Samma hyresnivå sattes för båda lägenheterna – ett genombrott för att värdera funktion och kvalitet snarare än materialens ålder. Lägenheten hyrdes dessutom ut direkt, utan frågor om återbruket.