– Kommissionens problembeskrivning är lätt att känna igen. Våra medlemsbolag lägger stora resurser på processer, dokumentation och juridiska riskbedömningar. Varje krona som går till onödig administration är en krona som inte kan användas till att bygga, renovera och förvalta bostäder, säger Cathrine Holgersson, vd för Sveriges Allmännytta.

EU-kommissionens förslag innebär den största förändringen av EU:s upphandlingsregler på många år. Dagens tre direktiv – det så kallade klassiska direktivet, försörjningsdirektivet och koncessionsdirektivet – föreslås ersättas av en gemensam förordning som ska tillämpas direkt i medlemsstaterna, och därmed minska utrymmet för olika genomföranden i medlemsländerna.

Stora administrativa kostnader

Bakgrunden är bland annat att kommissionens utvärdering har visat att dagens regler är komplexa och medför stora administrativa kostnader för både offentliga inköpare och leverantörer. Konkurrensen om offentliga kontrakt har minskat, samtidigt som små och medelstora företag fortfarande har svårt att lämna anbud.

– Efter mer än tio år med dagens upphandlingsdirektiv är slutsatsen att offentlig upphandling behöver bli mindre formaliserad, mer flexibel och mer affärsmässig. Det borde få konsekvenser också för den svenska diskussionen, säger Cathrine Holgersson.

Kommissionen föreslår nu två huvudsakliga upphandlingsförfaranden: ett öppet förfarande och ett dynamiskt förfarande. Båda ska kunna genomföras med eller utan förhandling, och även med eller utan ett inledande urval av leverantörer. Därutöver föreslås ett särskilt så kallat innovationsförfarande.

Det här är viktiga förändringar för medlemsföretagen, eftersom byggentreprenader och tekniska tjänster ofta är komplexa och svåra att beskriva i detalj på förhand, konstaterar Sveriges Allmännytta.

Ska underlätta för mindre företag

Kommissionen föreslår också flera åtgärder för att underlätta för små och medelstora företag som vill lämna anbud. Bland annat ska oproportionerligt stora omsättningskrav begränsas, och krav på tidigare erfarenhet från offentlig sektor ska bara få användas när det är motiverat.

Upphandlande företag ska även kunna överväga att dela upp större kontrakt i mindre delar. Syftet är att fler företag ska kunna lämna anbud och att leverantörsbasen därmed breddas.

Sveriges Allmännytta delar uppfattningen att fler företag bör ges möjlighet att konkurrera om offentliga kontrakt. Men det räcker inte att dela upp stora kontrakt – reglerna måste också vara möjliga att överblicka och kostnaderna för att lämna anbud måste stå i rimlig proportion till kontraktets värde, menar organisationen. Ett mindre byggföretag kan annars avstå från att lämna anbud, om kraven och risken för en långdragen process blir för stora – och resultatet kan därför bli färre anbud och sämre konkurrens.

Tröskelvärden ligger kvar

Kommissionen föreslår ingen höjning av tröskelvärdena (de beloppsgränser som avgör vilka regler som en upphandling ska följa). För byggentreprenader anges tröskelvärdet till 5 404 000 euro, vilket motsvarar den nivå som under 2026 har fastställts till 61 340 804 kronor i Sverige.

Enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) är den svenska direktupphandlingsgränsen 700 000 kronor, även för byggentreprenader. Upphandlingar över den gränsen måste därför normalt annonseras enligt de svenska nationella reglerna.

Skillnaden mellan den svenska direktupphandlingsgränsen och EU:s tröskelvärde innebär att cirka 80 procent av alla annonserade upphandlingar av byggentreprenader som genomförs av offentliga beställare i Sverige faller utanför EU:s tröskelvärde.

″Orimligt låga gränsvärden″

Det är orimligt att Sverige har så låga gränsvärden jämfört med EU-direktivet, anser Cathrine Holgersson.

– Det är inte rimligt att våra medlemmar i praktiken behöver lägga lika mycket tid och kraft på att upphandla ett miljöhus som ett halvt kvarter med bostadshus. Sverige måste våga granska om våra nationella regler verkligen ger bättre affärer – eller om de i vissa fall bara skapar fler processer, högre kostnader och längre ledtider, säger hon.

– Sverige har också låtit hela systemet för överprövning följa med ned under EU:s tröskelvärden. Rättssäkerhet kräver att fel kan prövas, men samma regler behöver inte gälla för en mindre entreprenad som för ett miljardprojekt. När en överprövning försenar en byggstart uppstår kostnader och riskpremier som i slutänden kan drabba hyresgästerna.

Den nya föreslagna EU-förordningen innebär inte att de svenska reglerna automatiskt försvinner, konstaterar Sveriges Allmännytta.

– Den svenska lagstiftaren bör därför ta fasta på kommissionens signal om att upphandlingsreglerna ska bli enklare, enhetligare och mindre administrativt betungande. Den svenska särregleringen behöver analyseras både utifrån kostnader, konkurrens, rättssäkerhet och faktisk nytta, säger Cathrine Holgersson.

Förslaget ska nu förhandlas

Enligt kommissionens förslag ska den nya förordningen börja tillämpas två år efter att den har trätt i kraft. Kommissionens förslag ska dock först behandlas av Europaparlamentet och EU:s ministerråd, och innehållet kan därför förändras under de förhandlingarna.

Sveriges Allmännytta kommer att följa utvecklingen och analysera vilka konsekvenser som reglerna kan få för medlemsföretagens upphandlingar.

– EU-kommissionen har slagit fast att dagens system har blivit för komplext och inte har levererat den konkurrens som var avsikten. Sverige bör nu använda reformen till att pröva hela den svenska regelmodellen. Målet måste vara sunda och transparenta offentliga affärer – inte så många regler som möjligt, säger Cathrine Holgersson.