Begränsa klimatpåverkan – nå energibesparingsmål

Inom EU pågår ett arbete för att ta fram ett direktiv om energieffektivisering. Syftet är bland annat att begränsa klimatpåverkan och nå de energibesparingsmål som finns. En utgångspunkt är att offentlig sektor ska ta en ledande roll.

Det är framförallt fem av förslagen som ITRE röstade fram som, om de realiseras, påverkar de allmännyttiga kommunala bostadsföretagen. Det är krav på energirenovering, inköp, minskad energianvändning i befintligt bestånd, att energileverantörer ska genomföra energibesparingar hos slutförbrukarna samt individuell mätning och debitering, IMD. Mer information om förslagen och processen i EU finns nedan.

SABO följer och påverkar

SABO fortsätter att följa och arbetar för att påverka framtagandet av direktivet både genom vår europeiska intresseorganisation CECODHAS Housing Europe och självständigt. SABO har bland annat kontaktat svenska Näringsdepartementet och Europaparlamentariker.

Mer bakgrundsinformation

Krav på årlig energirenovering

Enligt direktivförslaget ska byggnader som ägs av offentliga organ årligen renovera 2,5 procent av sin totala golvyta så att energianvändningen, åtminstone över en normal renoveringscykel, minskar med 75 procent. Detta krav omfattar de allmännyttiga, kommunalägda bostadsföretagen, men inte privata fastighetsägare, vilket skulle snedvrida konkurrensen.

Kravet innebär att nuvarande renoveringstakt måste öka markant samtidigt som byggnaderna måste renoveras mer energieffektivt. 2010 renoverades 1,46 procent av det totala antalet lägenheter i SABOs medlemsföretag, varav troligtvis endast en bråkdel till en avsevärt förbättrad energiprestanda. De ekonomiska konsekvenserna av direktivet skulle därför bli omfattande. En grov uppskattning av kostnaderna för rimliga energibesparande åtgärder ger vid handen att de, om de görs i samband med ordinarie renovering av fastigheterna, kan uppgå till 2000 kr per kvadratmeter.

Krav på inköp

Förslaget innebär också att offentliga organ ska köpa produkter, system, tjänster, byggnader och utrustning med hög energieffektivitet, med hänsyn till kostnadseffektivitet baserad på en livscykelanalys. Även detta förslag innebär en snedvridning av konkurrensen, i och med att de allmännyttiga kommunala bostadsföretagen får krav på sig som de privata företagen inte har.

Långsiktigt och högt mål om minskad energianvändning i befintligt bestånd

ITRE har föreslagit ett nytt, långsiktigt mål om att energianvändningen i befintligt byggnadsbestånd ska minska med 80 procent till 2050 jämfört med 2010. Enligt SABOs beräkningar innebär det en energinivå på ca 30-40 kWh/kvm, vilket är en tuff utmaning med tanke på att det motsvarar energianvändningen för tappvarmvatten och då finns inget kvar för varken fastighetsel eller uppvärmning. Kravet blir orimligt i och med att det saknas nivåer för vad som ska anses tillräckligt bra.

Energileverantörer ska göra energibesparingar hos slutförbrukarna

Enligt förslaget ska medlemsstaterna inrätta ett kvotpliktsystem för energieffektivitet. Det ska säkerställa att bland annat energidistributörer uppnår årliga besparingar motsvarande 1,5 procent av energiförsäljningen bland slutförbrukarna, vilket kan innefatta de kommunala bostadsföretagen. SABO bedömer att ett sådant system innebär omfattande administrativa kostnader och dessutom blir trubbigt att tillämpa.

Krav på individuell mätning och debitering

Direktivet innehåller också ett förslag om att det ska bli obligatoriskt att installera individuell mätning och debitering, IMD, för värme, kyla och varmvatten i alla flerbostadshus. Den totala installationskostnaden för införande av IMD för värme och varmvatten i SABOs medlemsföretag skulle uppgå till nära 5 miljarder kr. Därtill kommer en driftskostnad på ungefär 350 miljoner kr årligen. Kostnadsbesparingen för IMD kommer enligt SABOs beräkningar inte att täckas av minskad energiförbrukning.

Processen i EU

Kommissionen presenterade förslaget till direktiv om energieffektivitet i juni 2011. För att direktivet ska bli verklighet krävs att både Europaparlamentet och Minsiterrådet röstar igenom och godkänner samma direktiv. I dagsläget står de dock långt ifrån varandra. Därför bildas nu en så kallad trialog där representanter för Kommissionen, Europaparlamentet och Ministerrådet försöker hitta en lösning att enas kring. Danmark har som målsättning att direktivet ska beslutas under deras ordförandeskap i EU, vilket pågår till och med juni. Därefter har Sverige minst ett år på sig att införa direktivet i svensk lag.