Syftet med uppdraget är att underlätta planeringsprocesser för att få till stånd ett ökat och hållbart bostadsbyggande. I uppdraget har också ingått att se över delar av plan- och bygglagen (PBL), för att stärka förutsättningarna för transporteffektivitet.

Förslagen innebär i korthet att bilens särställning i lagstiftningen ersätts med likvärdig tillgänglighet till olika mobilitets- och transportlösningar. Fokus kan flyttas från hur många parkeringsplatser som behövs i samband med nybyggnation till hur individens och samhällets behov av lösningar för mobilitet och varutransporter kan tillgodoses.

Gärna en kartläggning men inte mer administration

– Vi ser positivt på utredarens förslag att kartlägga mobilitetsåtgärder som möjliggör uppföljning av åtgärder under förvaltningsskedet. Detta ligger helt i linje med våra egna erfarenheter från Allmännyttans Mobilitetsprojekt, säger Carl Ståhle, expert på digital fastighetsutveckling på Sveriges Allmännytta.

– En kartläggning av befintliga resurser skulle underlätta för planering och optimering av kommande mobilitetstjänster. Men, det förutsätter att kartläggningen kan automatiseras och följas upp kontinuerligt så att det inte blir mer administration för fastighetsägarna, fortsätter Carl Ståhle.

Många mobilitetslösningar ligger helt eller delvis utanför fastighetsägarnas kontroll. Därför är det viktigt att dels ha kunskap kring helheten, dels kring samordningen mellan bostäder, näringsidkare, kommun, region och de företag som tillhandahåller så kallade flytande mobilitetstjänster, som lånecyklar eller en bilpool.

– Förslaget till förordning tar tyvärr bara upp fastighetsägares ansvar, säger Carl Ståhle.

Mobilitet även i befintligt bestånd

Förslagen innehåller krav på att detaljplaner ska innehålla en redogörelse för hur de uppfyller kraven på transporteffektivitet. Eftersom mobilitet förändras över tid, så måste det vara möjligt att mobilitetslösningar ska kunna förändras under detaljplanens hela genomförandetid. Utredningen presenterar inte några förslag om hur samhället ska ställa om befintligt fastighetsbestånd där merparten av svenskarna bor.

– Det är bra att det ställs krav gällande transporteffektivitet, men det hade varit lämpligt att åtminstone få in samma krav vid förändring av detaljplaner vars genomförandetid gått ut. Först då får kommunen ett verktyg för att skapa mobilitetslösningar för både befintliga bostäder som nyproducerade, säger Jonas Högset, fastighets- och hållbarhetschef på Sveriges Allmännytta.

Teknikneutral och klimatneutral mobilitetsnorm önskas

Utredningen föreslår att begreppen mobilitet och mobilitetsåtgärder införs i plan- och bygglagen och att kommunen får ställa dessa krav. Det innebär att andra åtgärder än parkering kan läggas in i detaljplaner, vilket öppnar upp för en variation av lösningar som ett komplement till bilen.

– Tyvärr går utredningens förslag inte fullt ut från en parkeringsnorm till mobilitetsnorm. Genom att beskriva vissa transportslag och utesluta andra så låser man in sig i en gammal modell av en fysisk plats, en teknisk lösning eller ett fordon i stället för tjänsten mobilitet. Vi menar att det i stället är möjligt att vidareutveckla en teknikneutral och klimatneutral mobilitetsnorm som är lika tydlig och lättanvänd som p-tal, säger Carl Ståhle.

Utredningen möjliggör ökat byggande

Utredningen förslag gör det möjligt att sänka byggkostnaderna och därmed öppna upp för mer byggande och på sikt möjliggöra lägre hyror i nybyggnation.

– Detta ser vi mycket positivt på. Redan idag kan kommuner sätta p-tal 0, det vill säga avstå från att bygga parkeringsplatser, men med utredningens förslag har kommunerna större möjlighet att bygga ett transporteffektivt och hållbart samhälle till lägre kostnader, säger Jonas Högset.