Transport av farligt gods och transport av farligt avfall är förvirrande nog inte samma sak – även om det ibland kan sammanfalla och vara både och.

Farligt gods är ett samlingsnamn för ämnen och föremål som kan skada människor, miljö eller egendom om de inte transporteras rätt. De delas sedan in i nio kategorier, till exempel explosiva, brandfarliga, frätande och giftiga ämnen (se lista nederst).

Krav på utbildning

Hur farligt gods ska transporteras lyder under flera olika regelverk, och alla som hanterar farligt gods ska gå en speciell utbildning. Exempel på farligt gods i bostadsföretag kan vara diesel, motorolja, bensin, etanol, litiumbatterier, tryckbehållare och färgrester. En del farligt avfall kan alltså också vara farligt gods – och lyder därmed under överlappande lagstiftningar.

– Det här är verkligen inga enkla frågor. Man måste veta vad som räknas som ett farligt avfall enligt avfallsförordningen och vad som räknas som ett farligt gods enligt MSB:s regelverk.

– Som bostadsföretag behöver man skaffa sig kunskap, konstaterar Patrizia Finessi.

Lättnader och undantag

I regelverket för farligt gods finns även lättnader som baseras på vilken mängd farligt gods som transporteras per transportenhet eller per förpackning. Det finns också undantag för vissa typer av farligt gods som är avfall och transporteras till återvinningscentral.

Så hur vet ett bostadsföretag om man berörs av lättnader i kraven utifrån exempelvis värdeberäknad mängd? Hur tar man reda på vilka typer av farligt gods man kan ha? Vilken utbildning krävs för att transportera farligt gods?

– Det här är punkter vi kommer att gå igenom med hjälp av expertis under kunskapsdagen i oktober.