Sedan den 1 augusti förra året finns en skyldighet att anteckna uppgifter om farligt avfall och rapportera in till Naturvårdsverket. I november skärptes sedan reglerna ytterligare med krav på rapportering till ett nytt avfallsregister hos Naturvårdsverket.

Till farligt avfall räknas allt som är giftigt, cancerframkallande, explosivt eller brandfarligt. Exempel på farligt avfall som kan finnas i bostadsföretag är uttjänta lysrör, färgrester, lack, lim och gamla elapparater. De kan komma från hyresgästerna, från bostadsföretagets egen förvaltning eller en entreprenör som river eller bygger. Avfall från olika verksamheter får inte blandas – och ska rapporteras in på olika sätt.

Vägledning ger stöd

Som en hjälp för bostadsföretagen att hitta rätt i djungeln av begrepp och regelverk kring anteckningsskyldighet, transportdokument, tillstånd, anmälan och rapportering tog Sveriges Allmännytta i våras fram en vägledning kring farligt avfall.

– Vägledningen ger ett stöd för hur reglerna kan tillämpas på ett sätt som både uppfyller lagens syfte och ger rimlig arbetsbörda för företagen, säger Patrizia Finessi.

– Men det är ju kommunen som är tillsynsmyndighet och vi hade hoppats att man vid det här laget skulle tagit fram gemensamma kriterier. Kommunerna skulle börja behöva utöva tillsyn så att vi kan få fram en praxis för vad som gäller.

Moment 22 för bostadsföretag

Ett exempel är bostadsföretaget som hamnat i en moment 22-situation när kommunen inte tillhandahåller insamling av elavfall. Tanken är att alla kommuninvånare ska åka till återvinningscentralen med sitt elavfall, men alla hyresgäster har inte bil och lägger därför sitt elavfall i fastighetens miljörum.

Bostadsbolaget får dock inte transportera hyresgästernas farliga avfall. Därmed måste hyresgästernas elskrot i stället omvandlas till företagets verksamhetsavfall – som då ska hanteras och rapporteras.

Oklart kring lokalhyresgästers avfall

Frågan om hur lokalhyresgästernas avfall ska hanteras är också rörig, och det är oklart var som gäller när lokalhyresgäster delar miljörum med bostadshyresgäster eller andra lokalhyresgäster.

Naturvårdsverket har indikerat att fastighetsägaren skulle kunna vara en mellanhand för just lokalhyresgästers avfall. Det betyder att lokalhyresgästen ska göra en anteckning i samband med att avfallet lämnats i miljörummet, medan bostadsföretaget är den som beställer transport, upprättar och undertecknar transportdokument. Men det måste gå undan och kräver stenkoll – rapporteringen till avfallsregistret ska göras senast två dagar efter att anteckningen är förd.

Om fastighetsägaren själv transporterar bort lokalhyresgästers farliga avfall (som inte utgör kommunalt avfall) från verksamheter i fastigheten bör fastighetsägaren ses som både transportör och insamlare. Då måste en särskild anteckning göras som insamlare.

– Hanteringen av lokalhyresgäster verksamhetsavfall är väldigt oklar för en fastighetsägare. Det absolut bästa vore att varje lokalhyresgäst hanterar sitt eget farliga avfall från ett eget miljörum, men det är inte alla lokalhyresgäster som har tillgång till ett eget miljörum, säger Patrizia Finessi.

Erfarenheter i webbinarium

Den 13 oktober ordnar Sverige Allmännytta ett webbinarium med aktuell information kring hanteringen av farligt avfall och tips från bostadsbolag om hur de ordnat sina rutiner kring inrapportering av avfall.