Boverket skickar varje år en enkät till landets 290 kommuner med frågor kring hur kommunerna bedömer läget på den egna bostadsmarknaden. Årets enkät besvarades av 289 kommuner under slutet av 2022 och början av 2023.

Enkäten visar att 180 kommuner bedömer att man har underskott på bostadsmarknaden som helhet. Det är 24 färre än förra året och 75 färre jämfört med toppnoteringen år 2017.

– De som generellt är mest drabbade av underskottet på bostadsmarknaden är de som har behov av en bostad till en rimlig kostnad, säger Sofia Hansdotter.

97 kommuner bedömer att bostadsmarknaden är i balans. 12 kommuner bedömer att det råder överskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet.

– Men det är som förväntat fortfarande underskott på bostäder i de större städerna, där behoven av fler bostäder är fortsatt stort, säger Sofia Hansdotter.

Brist på trygghetsbostäder

Situationen för studenter är oförändrad jämfört med förra året. I årets enkät bedömer runt hälften av landets högskolekommuner att det råder underskott på bostadsmarknaden för studenter.

Cirka 40 procent av landets kommuner bedömer att man har underskott på särskilda boendeformer för äldre. En lika stor andel bedömer att man har underskott på trygghetsbostäder samt på seniorbostäder.

Kommunerna förväntar sig en markant minskning av antalet påbörjade bostäder 2023, men att det blir en återhämtning 2024.

– Det som oroar är kommunernas tilltro till att byggandet kommer igång igen redan under nästa år. Det ekonomiska läget ger en mycket stor osäkerhet om vad som kommer att byggas framöver. Det är i dag omöjligt för våra medlemsföretag att bygga en bostad till en rimlig kostnad, som i sin tur kan ge en rimlig hyra.

Underskattar bygginbromsning?

Även Boverket bedömer att många kommuner underskattat hur mycket bostadsbyggandet kommer att minska.

”Boverkets prognos från december indikerade en halvering av byggtakten under 2023. Mycket tyder nu på att inbromsningen i år kommer att bli större, och att någon tydlig återhämtning inte är i sikte 2024” skriver Boverket i en kommentar.

I enkäten får kommunerna även ange vilka faktorer man bedömer hindrar bostadsbyggandet allra mest. 80 procent av kommunerna anger höga produktionskostnader som hinder för bostadsbyggande, jämfört med förra årets 48 procent.

– Branschen måste komma tillrätta med de höga produktionskostnaderna. Men det största bygghindret i dag är inflationen och det höga ränteläget, som i sin tur även påverkar den faktiska produktionskostnaden, säger Sofia Hansdotter.

Markbrist anges som ett bygghinder

38 procent av kommunerna anger brist på detaljplan på attraktiv mark som ett av de främsta hindren för byggandet, och nästan lika många anger konflikter i relation till allmänna eller statliga intressen enligt plan- och bygglagen (PBL) som ett betydande bygghinder.

– Det är intressant att notera att kommunerna själva anger att det inte finns tillräckligt med attraktiv detaljplanerad mark att bygga på, och att allmänna eller statliga intressen enligt PBL ses som hinder. Detta är ju frågor som Sveriges Allmännytta lyft som hinder för byggandet under flera år.

Fler kommuner än bolag angav brist

I Sveriges Allmännyttas årliga marknadsrapportering om byggandet görs jämförelser mellan kommunernas och de allmännyttiga bostadsföretagens syn på den lokala bostadsmarknaden. Förra året rådde överlag samsyn i bilden av bostadsmarknaden. Främst var enigheten i storstäder, där samtliga angav brist på bostäder.

Men i kategorin större städer ansåg betydligt fler kommuner än bostadsföretag att det rådde bostadsbrist – 36 procent av bostadsföretagen bedömde 2022 att det rådde balans eller till och med överskott på bostäder medan samma kommun ansåg att det fanns ett underskott på bostäder.

– Med tanke på slutsatserna från Boverkets senaste bostadsmarknadsenkät, där nu fler större kommuner gått från att rapportera brist till att ange balans, kan man tolka det som att bostadsföretagen känner av svängningarna i efterfrågeläget tidigare än kommunerna.

Lågt byggande väntas

Nu bearbetas resultaten från årets enkäter till Sveriges Allmännyttas medlemsföretag.

– En tidig indikation är att våra bolag utifrån sin tuffa ekonomiska sits bedömer att det fortsatta byggandet kommit att bli mycket lågt, även om även om det finns ett fortsatt underskott på bostäder och låg vakansgrad i nyproduktionen, säger Sofia Hansdotter.

Fler detaljer kring medlemsföretagens bedömningar av marknadsläget presenteras i den marknadsrapport som planeras att publiceras före sommaren.