Handboken handlar framför allt om otillåten påverkan från personer med koppling till kriminella nätverk och våldsbejakande extremistmiljöer. Det som utmärker dem är en våldskapacitet som ger ett så kallat skrämselkapital, konstateras det i boken.

Påverkansmetoderna kan exempelvis vara våld, trakasserier, skadegörelse eller mutor. Men det kan också röra sig om mer subtila sätt, som indirekta hot eller kommentarer med avsikt att skrämma.

– Till synes oskyldiga uttalanden eller handlingar kan få en underförstådd, skrämmande innebörd. Exempelvis kan en kommentar som ”du vet vilken familj jag tillhör” framkalla rädsla, trots att den inte innehåller ett uttryckligt hot, påpekar Brå.

Chefens bemötande avgörande

Sara Fischer, säkerhetschef på Bostadsbolaget i Göteborg, framhåller i handboken att det är avgörande hur chefer bemöter anställda som har blivit utsatta för påverkansförsök:

– Vi kallar det för sanningens minut, eftersom det första bemötandet är så viktigt för medarbetarens trygghet.

Om anställda börjar ge vika för påtryckningarna kan det leda till att de undviker att fatta beslut eller genomföra arbetsuppgifter av rädsla för negativa konsekvenser. Det förekommer till exempel att tillsyn och kontroller inte genomförs enligt ordinarie rutiner eller att anmälningar till polisen och socialtjänsten uteblir, enligt Brå.

Guide med sju steg

I handboken finns en guide med sju steg för att bygga upp motståndskraft mot otillåten påverkan.

1. Ledningen beslutar om uppdrag. För att utveckla arbetet mot otillåten påverkan krävs ett tydligt och väl förankrat beslut från organisationens högsta ledning.
2. Skapa en arbetsgrupp med olika kompetenser. Arbetsgruppen bör leda och driva organisationens utvecklingsarbete mot otillåten påverkan. Utöver det kan gruppen fungera som ett stöd och ge råd till övriga organisationen.
3. Påbörja sammanställningen av lägesbild. Ett första steg är att samla in tillgängliga data, exempelvis från incidentrapporter, visselblåsarfunktioner och eventuell polisanmälningsstatistik.
4. Gör en översyn av organisationens styrdokument. Se över policydokument, rutiner och riktlinjer för att säkerställa att de kan fungera som stöd i utvecklingsarbetet.
5. Utbilda personalen. Vissa delar av organisationen behöver en mer djupgående förståelse för otillåten påverkan. Samtidigt kan det vara värdefullt att genomföra bredare utbildningsinsatser för all personal, särskilt för chefer och arbetsledare.
6. Genomför riskanalyser och vidta åtgärder där riskerna är störst.
7. Fortsätt att prata om det. Det mest kraftfulla sättet att motverka otillåten påverkan är att skapa en kultur där ämnet är öppet och oproblematiskt att diskutera.

Handboken har författats av Lisa Pedersen, som är utredare på Brå. I höst medverkar hon på Sveriges Allmännyttas konferens Trygghet och säkerhet i bostadsområden (se nedan).

Handbokens förslag till åtgärder har diskuterats och utvecklats i samråd med experter från Sveriges Kommuner och Regioner, och i ett nätverk av säkerhetschefer som samordnas av Sveriges Allmännytta.