I budgetpropositionen föreslår regeringen att drygt två miljarder kronor anslås till investeringsstödet år 2020. För åren 2021–2022 beräknas anslaget uppgå till omkring tre miljarder kronor.

Eftersom investeringsstöd betalas ut först när husen är färdigbyggda kommer beviljade stöd att belasta statsbudgeten längre fram i tiden. Därför föreslås en ram på 7,5 miljarder kronor – mer än så får således investeringsstödet totalt inte belasta budgeten under åren 2021–2023.

– Idag råder bostadsbrist i flertalet svenska kommuner. De höga byggpriserna är ett problem för allmännyttan när vi vill bygga nytt, men investeringsstödet kan knuffa projekt över gränsen till lönsamhet så att vi kan sätta spaden i marken. Hyrestaket gör att stödet kommer hyresgästerna tillgodo i form av en relativt lägre hyra, säger Anders Nordstrand.

Bostadspolitikens inriktning

I budgetpropositionen framhåller regeringen att fler bostäder behöver byggas. Även om färre kommuner rapporterar att de har underskott på bostäder så är utmaningarna fortfarande stora. Därför behövs fler bostäder av alla slags upplåtelseformer.

Regeringen skriver också att ”en fungerande konkurrens är en förutsättning för att, med bibehållen kvalitet, hålla nere byggkostnaderna och därmed möjliggöra byggande av bostäder med hyror som fler människor kan betala”. En statlig utredning är redan tillsatt med uppdrag att komma med förslag som leder till bättre konkurrens i bostadsbyggandet.

För att hyresrätterna ska bli fler måste hyresmarknaden fungera väl, vilket kräver reformer, menar regeringen. I budgetpropositionen aviseras därför ytterligare ett antal utredningar och bostadspolitiska reformer som ska förbättra bostadsmarknadens funktionssätt, både med avseende på hyresmarknaden och det ägda boendet. Vad detta konkret kan handla om framgår dock inte.

För att främja ett hållbart byggande med minskad klimatpåverkan avser regeringen att från och med år 2022 införa krav på klimatdeklarationer vid uppförande av byggnader. I budgeten anslås därför medel så att Boverket kan förbereda införandet av  sådana deklarationer, bland annat genom att utveckla en nationell klimatdatabas.

Budgetförändringar 2020 inom bostadsområdet

  • Anslaget till investeringsstöd ökas till 2,1 miljarder kronor.
  • Anslaget till omstrukturering av kommunala bostadsföretag minskar från 84 till 25 miljoner kronor. De faktiska utgifterna för detta har hittills varit begränsade och minskningen görs för att finansiera andra reformer.
  • Anslaget till stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad ligger kvar på 43 miljoner kronor. Medlen används för statsbidrag till kommunala hyresgarantier. I anslaget ska också rymmas ett planerat nytt startbidrag för så kallade bygg-gemenskaper.
  • Anslaget till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer minskar från 240 till 165 miljoner kronor.
  • Anslaget till stöd för att främja innovativt och hållbart byggande minskar från 60 till 25 miljoner kronor.
  • Bostadskostnadstaket i bostadstillägget för pensionärer höjs från årsskiftet för att göra tillägget bättre anpassat till dagens hyresnivåer. För ensamstående höjs taket från 5 600 kronor till 7 000 kronor per månad, för dem som är samboende höjs det från 2 800 kronor till 3 500 kronor.

Stöd för gröna och trygga samhällen

Regeringen föreslår att det införs ett nytt stöd för gröna och trygga samhällen. Stödet uppgår till 50 miljoner kronor år 2020 och höjs sedan successivt till 200 miljoner kronor 2022.

Medlen ska användas till åtgärder som både främjar stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana områden och som stärker den sociala hållbarheten och tryggheten i städer och samhällen. Satsningen är en fristående fortsättning på det tidigare stödet Gröna städer.