Förra året blev ett turbulent år för världsekonomin, till stor del som följd av Rysslands angrepp på Ukraina. Skenande energipriser, inflation och räntehöjningar påverkar samhället som helhet, och inte minst de allmännyttiga bostadsföretagen – och det har givit avtryck i den statistik som lämnats in av medlemsföretagen.

Mest oroande är räntekostnadernas utveckling, menar Thorbjörn Nilsen. Statistiken visar att 39 procent av medlemmarnas lånestock ska läggas om under 2023, vilket innebär betydligt högre räntor.

– För två–tre år sedan kunde man binda sina räntor kring en procent. Men nu, när de här lånen ska omsättas, ligger räntan snarare kring fyra procent. Med andra ord kommer många medlemmar att få se sina räntekostnader fördubblas, och i vissa fall även tredubblas, säger han.

– Som lök på laxen innebär de stigande räntorna dessutom att fler företag inte kommer att få fullt skattemässigt avdrag på grund av de regler om begränsning av ränteavdrag som infördes 2019. 17 procent av de företag som rapporterat in sin statistik uppger att de inte fullt ut får skattemässigt avdrag för sina räntekostnader.

Fler nyckeltal från den insamlade statistiken:

• Driftnettot (det vill säga hyresintäkter minus drift- och underhållskostnader) blev i snitt 450 kronor per kvadratmeter bland medlemsföretagen under förra året.
  – Det är i nivå med 2021, men med tanke på att inflationen uppgick till 12 procent så innebär det en betydande real minskning, kommenterar Thorbjörn Nilsen.
• Sjunkande fastighetsvärden har tvingat många företag att göra nedskrivningar under 2022. I genomsnitt var de dubbelt så stora som 2021.
• Förvaltningsnettot (det vill säga resultatet före bokslutsdispositioner och skatt rensat från reavinster, finansiella intäkter samt nedskrivningar) sjönk i snitt med 20 procent, till 95 kronor per kvadratmeter.
• Direktavkastningen baserad på fastigheternas marknadsvärden blev 2,4 procent (0,1 procent lägre än 2021), men eftersom fastigheternas marknadsvärden sjönk lika mycket blev totalavkastningen noll.

– Kurvorna pekar alltså åt fel håll, men för en stor del av företagen har kostnadsökningarna trots allt varit relativt måttliga, säger Thorbjörn Nilsen.

En förklaring till det är att många medlemsföretag har haft bundna elavtal och räntor. Det gjorde att kostnadsuppgångarna under 2022 inte får fullt genomslag förrän i år.

Rapporten om den ekonomiska statistiken publiceras efter sommaren.