- Nyproduktion
- 2017-01-13
- Tidningen Allmännyttan
Hösten 2015. Krig och oro driver flyktingar genom Europa, många över gränsen till Sverige. När Migrationsverkets fyllda bussar lämnar Malmö vet man inte alltid slutdestinationen, det gäller att under färden hitta en kommun som kan skaka fram sovplatser till natten.
Migrationsverket hyr dyra camping- och hotellplatser för att lösa krisläget, men åker samtidigt land och rike runt och förhandlar med olika kommuner för att få fram bostäder att blockhyra till rimliga kostnader.
En av dem är Gävle. Liksom i så gott som alla kommuner sliter både politiker, tjänstemän och bostadsbolag med tiotusenkronorsfrågan: hur få fram nya bostäder snabbt.
Och här finns en idé: att bygga två nya trevåningshus som först hyrs av Migrationsverket under sex år som asylboende, och sedan blir trygghetsboende i Gavlegårdarnas regi – kombohus Duo-konceptet.
Regeringen skärpte gränskontrollerna
Men avtalsskrivandet med verket drar ut på tiden. Så beslutar regeringen att skärpa gränskontrollerna. Flyktströmmen sinar. Migrationsverket står snart med tomma asylplatser i stället. Det blir inget avtal.
Fast kommunen har fortfarande en skriande brist på bostäder, och dessutom ett väntat inflöde av nyanlända med permanent uppehållstillstånd. Samt inte minst: det finns redan ett färdiggnuggat bostadskoncept – och en nytänkande metod för att få fram husen snabbt. Nämligen att strunta i detaljplaneledet och i stället bygga på ett enkelt förhandsbesked.
Så bostadsbolaget och kommunen bestämmer sig raskt för att gå vidare med projektet ändå, utan Migrationsverket – fast nu som rena trygghetsbostäder.
Åsa Larsson, bygglovschef i Gävle, berättar hur allt gick till:
– Förra hösten skannade vi igenom hela kommunen för att se om det fanns outnyttjade byggrätter någonstans, eller något som kunde hanteras enbart med förhandsbesked.
Att bygga villor på förhandsbesked är inte alls ovanligt, men att bygga flervåningshus utan detaljplan har knappast hänt. I alla fall inte i Gävle. Och varken professorer, regeringsföreträdare eller boverksjurister kan nämna några specifika fall i resten av landet heller.
— I den kris som rådde hade vi nog mer mod och mandat att våga testa lite mer
Så det var oprövad mark man gav sig ut på. En arbetsgrupp med tjänstemän från både bygglovs- och plankontor började reda ut exakt vad lagen krävde.
Tillsammans med bostadsbolaget identifierade man en tomt som saknade detaljplan, men kunde vara lämplig att pröva i förhandsbesked.
– Vi var helt öppna mot både politiker och Gavlegårdarna att vi inte gjort det här tidigare, men vi var fullt överens om att gå vidare, testa gränser och pröva lagstiftningen. I den kris som rådde hade vi nog mer mod och mandat att våga testa lite mer, säger Åsa Larsson.
Det finns dock en rad förutsättningar som måste uppfyllas för att det ska lämpa sig att pröva större byggen i förhandsbesked, framhåller hon.
Det ska finnas infrastruktur, de nya husen ska inte ge någon betydande miljöpåverkan och det får inte finnas motstridiga intressen av hur marken borde användas.
Hittade tomten med allt
Den tomt som valdes ligger i direkt anslutning till ett bostadsområde.
– Här fanns allting, vatten och avlopp, cykelvägar, bilvägar och kollektivtrafik.
Och marken var redan utpekad för utbyggnad av bostäder i översiktsplanen.
Det finns ytterligare ett krav: marken får inte vara för attraktiv. Inga A- eller B-lägen, alltså.
— Det här gick ju på mindre än ett halvår, från skiss till ett besked med laga kraft
Lars Bergmark, affärsutvecklingschef på Gavlegårdarna, är mer än nöjd med testet att gå via förhandsbesked i stället för detaljplan.
– Det här gick ju på mindre än ett halvår, från skiss till ett besked med laga kraft. Det är minst en halvering av tiden.
– I slutet av januari skickade vi in en enkel exploateringsskiss över hur vi tänkt placera husen. Det blev lite av en planprocess light. Vi diskuterade med kommunen och fick göra en utredning om hur vi skulle ta hand om dagvattnet, det var det enda. Och strax före semestern godkändes förhandsbeskedet av samhällsbyggnadsnämnden.
Han kan inte se några nackdelar med att bygga på förhandsbesked.
– Nej, det är bara fördelar. Man slipper hela planprocessen. Det här är en mycket enklare process, även om det även här blir ett visst samråd där man får in synpunkter. Det väldigt positivt att man har vågat och velat göra det i den här kommunen, tycker vi.
Sparat runt 100 000 kronor
Dessutom blev det billigare.
– Vi har säkert sparat 100 000 kronor på det här. Det är inte jättemycket pengar i hela projektbudgeten, men det är ju ändå värt några kronor på hyreslappen.
Och han skulle gärna pröva det igen.
– Det här var ju första gången för kommunen. Nästa gång kan det nog gå ännu snabbare, hoppas Lars Bergmark.
Även Åsa Larsson är beredd att pröva flerfamiljshus på förhandsbesked igen.
– Ja, absolut. Men jag är inte så säker på att man kan hitta så många platser där det fungerar.
Ett skäl till att bägge är så positiva är att allt har gått vägen, så här långt. Ett förhandsbesked kan nämligen överklagas på samma sätt som en detaljplan, hela vägen upp till Mark- och miljööverdomstolen.
Men beskedet blev inte överklagat och har nu vunnit laga kraft.
Eller rättare sagt: det kom in två överklaganden från en bostadsrättsförening, men försent. Så på det sättet är ärendet inte prövat i botten.
– Men vi beredde frågan så noga att vi kände oss trygga med att vi skulle kunna klara en överprövning, säger Åsa Larsson.
Bygglovet annonserades i tidning
Och kommunen var extra noga med att informera kringboende och allmänhet.
– Vi gjorde ett större remissutskick än om det bara hade varit ett vanligt förhandsbesked. Och bygglovet annonserades i tidningen.
Åsa Larsson är också noga med att betona att ingen ska tro att man får bygga hur man vill i Gävle.
– Egentligen är det samma diskussioner och krav, men man flyttar dem till bygglovsskedet. Det förenklar, men man tappar inte bort frågorna. Så det är egentligen samma demokratiska process.
Men allt är inte i hamn än. Bygglovet beviljades i februari. Men även det kan överklagas.
– Men jag tror att det är lägre risk för det nu när det bara ska bli trygghetsbostäder och inte först asylbostäder, säger Lars Bergmark.
Om inget överklagas räknar han med att kunna dra igång markarbeten före sommaren.
Och i början av 2018 kan 34 lägenheter för 65-plussare stå klara för inflyttning på Pukslagarvägen i Gävle.
