EU-kommissionens förslag är ett resultat av den europeiska plan för bostäder till överkomliga priser som kommissionen lade fram i december 2025.

– Det är en del av de bredare insatser som kommissionen gör för att hjälpa medlemsstaterna att hantera bostadskrisen, vilket kräver varaktiga åtgärder för investeringar, ökat bostadsutbud, regelförenkling och bättre användning av det befintliga bostadsbeståndet, säger Per Spolander.

Gårdagens förslag till en ny förordning om bostäder till överkomliga priser handlar om att ge offentliga myndigheter större juridiska möjligheter att hantera bostadsbrist och höga boendekostnader. Förordningen skapar ett gemensamt EU-rättsligt ramverk för åtgärder mot korttidsuthyrning, fritidsboende, sekundärbostäder och långvarigt tomställda bostäder.

– Förordningen ger däremot inte kommunerna några nya befogenheter för att göra sådana ändringar. Sådana befogenheter måste fortfarande finnas i svensk lagstiftning, konstaterar Per Spolander.

Hoppas förslagen kan hjälpa andra länder

Skälet till de nya lagförslagen är att den nuvarande rättsliga ramen – EU:s allmänna fördragsprinciper, tjänstedirektiv och rättspraxis – inte anses vara tillräckligt effektiv för att tillämpa de här kraven på komplexa lokala bostadsmarknader. Det har enligt EU-kommissionen lett till rättsosäkerhet, olika tillvägagångssätt och upprepade rättstvister.

– Sveriges Allmännytta välkomnar att bostadsfrågan har fått en tydligare plats på EU:s dagordning. Vi hoppas att den kan hjälpa de lokala och nationella myndigheter i Europa som efterlyst större rättssäkerhet, även om Sverige inte hör till dem, säger Per Spolander.

– Kommissionen nämner till exempel att det i centrala Madrid finns 40 korttidsuthyrda bostäder per 100 bostäder på marknaden för långtidsuthyrning.

Inga förändringar av bruksvärdessystemet

Förordningen omfattar inte några generella regler om bostadshyror, bostadsbidrag, byggkrav, beskattning eller fysisk planering. Bruksvärdessystemet och de kollektiva hyresförhandlingarna ändras därför inte genom förslaget.

Det införs inte heller några direkta nya skyldigheter för kommunala bostadsföretag. De bindande kraven riktas i första hand mot nationella, regionala och lokala myndigheter som beslutar om marknadsbegränsande åtgärder.

– Svenska myndigheter har ännu inte några planer på sådana åtgärder som jag känner till, säger Per Spolander.

– Bostadspolitiken ska alltså fortsatt i första hand förbli medlemsstaternas och deras nationella, regionala och lokala myndigheters ansvar. Lagförslagen harmoniserar inte bostadspolitiken och ger inte heller EU någon ny behörighet när det gäller fastighetsrätt eller stadsplanering.

Efterlyser andra förändringar

– Däremot behövs det även i Sverige bättre förutsättningar att bygga och renovera bostäder som människor har råd att efterfråga. Att vår svenska bostadsmodell är bra innebär ju inte att den inte kan bli bättre och att vi inte har några problem. Det finns mycket vi kan göra på nationell nivå, framhåller Per Spolander.

Sveriges Allmännyttas ståndpunkter i den frågan – och flera andra frågor – redovisas i valplattformen För ett starkt Sverige att bo i.