I Sverige finns runt 64 000 skyddsrum. De flesta är byggda mellan 1951 och 1974 och finns i flerbostadshus. Under de senaste 20 åren har det knappt byggts några nya skyddsrum alls.

– Det är över fyrtio år sedan vi i Sverige gjorde något åt våra skyddsrum. Det är svårt att helt plötsligt ta igen så många år av inaktivitet och tro att allt bara ska fungera, konstaterar Bengt Lind.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har nu tagit fram en ny informationsbroschyr som under våren kommer att skickas ut till alla som står som ägare till skyddsrum i det nationella skyddsrumsregistret.

– Vi vill betona att det inte är aktuellt att ställa i ordning eller på annat sätt rensa ut skyddsrum. Däremot är det bra om fastighetsägare håller koll på sina skyddsrum, ser till att det är skyltat och regelbundet gör en kontroll av skyddsrum och skyddsrumsförråd, säger Anders Johannesson, enhetschef på MSB.

Broschyren, som bland annat innehåller listor över utrustning och installationer som ska finnas i skyddsrum, kan även laddas ned via länk längst ned i denna artikel.

Otydligt ansvar

Men det finns fortfarande frågor där ansvaret inte är helt tydligt. Till exempel vem som ska göra vad om regeringen beslutar om höjd beredskap och alla skyddsrum som vanligtvis används som förråd, cykelrum eller garage ska tömmas. Det är fastighetsägaren som har ansvar för att ställa i iordning skyddsrummet, men det är i praktiken inte helt lättsnutet för ett bostadsföretag som kanske har 200 skyddsrum utspridda i olika fastigheter.

”I ett flerbostadshus är det rimligt att de boende deltar i att ställa i ordning skyddsrummet. Fokus måste ligga på att snabbt tömma och iordningställa skyddsrummet och då måste alla som kan hjälpa till”, skriver MSB i sin nya broschyr.

Men bostadsföretag undrar då ändå om det fastighetsägaren som ska organisera iordningsställandet, eller om det räcker med att låsa upp alla dörrar.

– Om vi skulle hamna i en beredskapssituation borde det inte finnas frågetecken, utan vara supertydligt vad som ska göras och vem som ska göra vad, menar Bengt Lind.

Utredning på gång

Lagtexten är i dag inte tydlig i den frågan, men MSB sätter sitt hopp till den utredning som regeringen tillsatte för snart ett år sedan. Den ska bland annat analysera ansvarsförhållanden och lämna förslag till en stödorganisation för insatser när skyddsrum ska användas. I november ska utredaren Britt Bohlin presentera sina förslag.

– Det har talats om ett förhandsutlåtande från utredningen i maj med fokus på skyddsrum, men det återstår att se, säger Martin Ingvarson, lokalexpert på Sveriges Allmännytta.

Men han betonar att ansvarsfrågan också handlar om sunt förnuft.

– Om vi verkligen skulle hamna i en krissituation handlar det ju om liv och lem. Då måste man hjälpas åt.

– Om larmet går så måste man helt enkelt bara kasta ut cyklarna på gården för att få plats i skyddsrummet, utan att fundera över vems ansvaret egentligen är eller om det kan uppstå krav på ersättning för skadad egendom, säger Martin Ingvarson.

Låsta portar

En annan inte helt enkel fråga rör fastighetens skalskydd, med låsta portar och tunga säkerhetsdörrar. Skyddsrummen i flerbostadshusen är till för alla i grannskapet, inte bara för dem som bor i huset och har tillgång till nycklar och koder.

– För fyrtio–femtio år sedan stod portarna ofta olåsta, men i dag är det ju inte längre så, säger Bengt Lind.

Under en nyinsatt programpunkt på Allmännyttans Fastighetsdagar berättar Bengt Lind om lagkrav och vad som är relevant i tillsyn och skötsel av skyddsrum.

Sveriges Allmännytta arrangerade för en tid sedan ett webbinarium kring fastighetsägares ansvar för skyddsrummen. Här är några av de många frågor som lyssnarna då ställde till Anders Johannesson från MSB (till vänster i bild) och Håkan Mattisson (till höger), skyddsrumssakkunnig på Tyréns – och vad de svarade:

Kommer MSB att bygga fler skyddsrum framöver? 

Regeringens utredare har uttalat att utredningen kommer rekommendera detta. Vi har inte byggt några nya de senaste 20 åren med statliga medel och därför finns det hela områden och kvarter som inte har skyddsrum. Det finns ett underskott i vissa områden. MSB ska troligen bygga fler men det blir en långsiktig planering framöver. 

Finns det riktlinjer om att bevara skyddsrum när man bygger om en fastighet? 

MSB tar hänsyn till två motstående intressen när ansökningar om avveckling kommer in. Enligt totalförsvarsplaneringen, för det civila försvaret, vill vi ha kvar skyddsrummen om de ligger i områden där behovet är stort. Då säger MSB nej till avveckling.

Men är det i ett läge där man ska riva en fastighet men inte bygga nytt är det svårt att låta skyddsrummet vara kvar. Då för MSB en dialog och säger kanske ja. Men om man ska bygga en ny fastighet på samma ställe försöker vi komma överens om att skyddsrummet ska ersättas med ett nytt. Exempelvis pågår en jätteflytt i Kiruna, där ungefär 200 skyddsrum flyttas till en ny plats.

Så håll helt enkelt en dialog med MSB om ni som bostadsföretag planerar att avveckla ett skyddsrum. 

Vad gäller när husen har skalskydd som måste forceras för att kunna komma in? 

Många fastigheter har elektroniska lås. När skyddsrummen ska användas ska dessa dörrar ställas upp, så att skyddssökande kan komma in utan att bryta sig in. Det är steg 1 i ansvaret – att göra det tillgängligt. 

Behöver skyddsrum tillgänglighetsanpassas för funktionsvarierade? 

Nej, det går inte. Många skyddsrum finns nere i källare utan hiss. Dessutom har skyddsrum av säkerhetsskäl tunga dörrar och höga trösklar, för att kunna täta med lister som stänger ute gas med mera. Men i krisläge får man hjälpas åt och lyfta in varandra. 

MSB tittar just nu på tillgänglighetsanpassning och försöker hitta lösningar, något som kan sättas på och tas bort när man stänger dörren. Men det kanske visar sig inte vara möjligt att göra anpassningar på det sättet och då är det den goda viljan som gäller. 

Bör man inventera det material som ska finns i skyddsrummet? 

Ja det är klokt, så att man vet att alla saker som finns på listan är i gott skick. Utrymmet ska vara torrt och varmhållet. 

Vad gäller när utrustningen i skyddsrummen hunnit bli rätt gammal? 

MSB: Fastighetsägarna ansvarar för detta. 

Tyréns: Det står i MSB:s checklista vilken utrustning som ska finnas i förrådet. Då kan man själv gå och bocka av att allting finns.  

Vem är ansvarig för tömma skyddsrummen? 

MSB: Det är lite klurigt eftersom det i lagen står att fastighetsägaren ska ansvara för att göra det tillgängligt, upplåst och förberett för de personer som ska komma in där. Men vem ska tömma förråden och plocka ner förrådsväggarna och vem som ska ställa i ordning är svårt att säga exakt – fastighetsägaren är ansvarig men ska denne göra jobbet? Det blir svårt att hinna med alla skyddsrum. Det handlar mycket om att de människor som har förråd måste tömma sina förråd och vara med i ordningställandet. Regeringens utredning tittar på detta och ska spetsa till texten i lagen, den är tolkningsbar just nu. Läser man förarbetet står det tydligare men lagtexten är lite mer diffus. 

Tyréns: Min uppfattning är att fastighetsägaren ska sköta fastigheten, utrustning och se till att det går att komma in i skyddsrummet. Men när det blir höjd beredskap så kanske fastighetsägaren inte är i närheten. Då är det helt enkelt den som först är på plats. Det kan vara vem som helst. Det vi pratar om nu är ett krisläge och då är det inte viktigt att prata om vem som har huvudansvar, utan att tömma utrymmet så fort som möjligt, då får man hjälpas åt. 

Det blir en ren självbevarelsedrift att sätta igång när man kommer dit, ta ut materiellt, slänga ut det på gården eller vart som helst. 

Det man kan göra nu som fastighetsägare är att planera för att möjligheten att tömma ska finnas – om det väl händer. 

Om utrymmet är uthyrt till en hyresgäst och något är låst får vem som helst hitta en bultsax och klippa upp. 

Hur gör man för att flytta större och otympligare saker ur skyddsrum? 

Prylar som finns inuti ett skyddsrum får inte väga mer än 60 kilo, för att de ska kunna lyftas ut i krisläge. Det avser vanliga källarskyddsrum. 

För de större skyddsrummen som kanske utgörs av garage kan det bli tufft att få tag på alla som ska köra ut sina bilar. Att bogsera bort bilar är också problematiskt. Där behöver man en plan och tänka till lite.

Är det fastighetsägarens ansvar att det finns en instruktion? 

MSB: Varje typ av skyddsrum har sin egen instruktion. Men om den saknas så ska det gå att få tag på en ny. 

Tyréns: För nya skyddsrum är dekalerna fastklistrade på de olika delarna till skyddsrummet och då har man även hjälp av iordningsställanderitningen. Äldre skyddsrum har inte en sådan ritning. Men i nya finns det instruktioner till fläkt, till torrklosetter, till luftsluss och hur man monterar dem. 

Här finns ju också en svårighet när man ska ställa i ordning ett skyddsrum: man måste veta vad till exempel ett splitterskydd och en övertrycksventil är. Många har svårt att förstå det även om det står på en ritning. Vilken del är vilken, det vore bra om det förtydligas lite. 

Hur ofta besiktas skyddsrummen? 

MSB har sedan vi tog över ansvaret 2006 haft en ambition att komma upp i ett intervall på tio år. Men då skulle vi behöva göra 6 500 kontroller per år och vi har bara haft medel från staten att göra 1 000–2 000 om året, så vi har inte nått upp till det målet. Men i dagsläget pågår en utredning om detta, hur vi ska se framåt på kontrollsystem av skyddsrummen och hur ofta det ska ske. 

Är det fastighetsägaren som ansvarar för att boka tid för kontroll av skyddsrummen? 

Nej, det sker helt enligt MSB:s plan, det är vi som är ansvariga för upphandling av kontrollanterna och att de tar i sin tur kontakt med de fastighetsägare som MSB har sett ut för skyddsrumskontroll. 

Borde en skyddsrumssakkunnig gå igenom statusen på skyddsrummet innan MSB gör kontrollen? Eller är själva kontrollen en statuskontroll? 

Det finns inget som hindrar en fastighetsägare att ta kontakt med en skyddsrumssakkunnig. Och om bostadsföretaget står inför till exempel en renovering är det bra att ta hjälp av de kunniga människor som finns. 

Det finns fastighetsägare som planerar in statuskontroller exempelvis var femte år. Det kan vara vettigt. 

Tyréns: Att exempelvis smörja gångjärn kan fastighetsägaren göra årligen, kolla efter läckage eller rostiga detaljer. Upptäcker man det snabbt så är det enklare att åtgärda. Det bör kanske ingå i den ordinarie fastighetsförvaltningen. 

Finns det någon plan för att komma ikapp med skyddsrumskontrollerna?  

MSB: Vi har gjort så kallade stickprov – staten har inte upplevt att det varit så prioriterat de senaste åren. Uppdraget har legat kvar men vi har inte haft medel i den mån vi har önskat för att göra dessa kontroller. Vi får se vad utredningen landar i, om vi kommer göra ett större ryck eller fortsätta med stickprov som nu. Utredningen ska ju vara klar i november.