- Förvaltning, Nyproduktion
- 2026-06-10
- Sveriges Allmännytta
De senaste årens bränder i modulhus i trä har väckt många frågeställningar. Några av dem besvaras här av Ida Edskär (Lindbäcks), Andreas Kräling (If/Svensk Försäkring), Susanne Rudenstam (Sveriges Träbyggnadskansli) och Johanna Ekblad (Sveriges Allmännytta). Bild från brand i Upplands-Bro förra året.
Efter några uppmärksammade bränder i modulhus i trä har försäkringsbranschen börjat signalera oro för ökade kostnader – vilket också lett till högre försäkringspremier för en del bostadsföretag.
Frågan diskuterades nyligen under ett webbinarium, där försäkringsbranschen berättade om sin syn på utmaningarna och trähusbranschen berättade om initiativ och det senaste utvecklingsarbetet för att höja kvalitet och säkerhet.
Det handlar bland annat om nya frivilliga branschregler för modulhus med trästomme som träbyggnadsindustrin tagit fram. Motivet är att minska de skador som uppstår vid en brand och att stärka egendomsskyddet i hus och byggnader, utöver kraven i Boverkets byggregler.
Är det då de nya branschreglerna tillräckliga för försäkringsbolagen?
Andreas Kräling, chef för riskingenjörerna på försäkringsbolaget If som under webbinariet representerade branschorganisationen Svensk Försäkring, svarar både ja och nej på den frågan.
– Vi har ju varit med i det här arbetet, som referensgrupp för Svensk Försäkring och har bidragit till att få bättre tätningar imodulbyggnader för att förhindra brandspridning.
– På brandskyddssidan har det gjorts stora framsteg, men det är fortfarande många frågor kvar att lösa, till exempel kring vattenskadorna efter en släckning och hur man ska sanera och hantera kostnaderna för detta. Det har visat sig att stora bränder leder till omfattande vattenskador. Fukt och vatten sprider sig i byggnaderna och det driver kostnader.
Fasader bekymrar
Han framhåller också att fasaderna fortfarande är ett problem.
– Det har visat sig att de inte uppfyller de krav som man har förutsatt att de ska göra. Man blir lite bekymrad över hur det ska hanteras framöver, det finns ju ett ganska stort bestånd där den här typen av material har monterats.
Vem ska stå för kostnaderna? Vilken plånbok ska betala för att husen ska leva upp till branschreglerna?
– Vår inställning är att det självklart inte är fastighetsägaren som ska stå för kostnader kopplat till exempelvis material som inte klarar brandkraven, säger Johanna Ekblad, tf fastighetsutvecklingsexpert på Sveriges Allmännytta.
Hon förklarar att dagens flerbostadshus i trä är byggda enligt lagkraven, som främst har fokus på personsäkerhet och att rädda liv.
– Egendomsskyddet är däremot svagt i lagtexten. Om till exempel fasaden inte har det brandskydd som kan förväntas får man gå till entreprenören som byggt huset, alternativt leverantören av materialet, för att utreda frågan, säger Johanna Ekblad.
Fasadfrågan tas upp nästa gång
Hon tipsar om att nästa webbinarium i Sveriges Allmännyttas seminarieserie om brand och trähus tar upp just frågan om det befintliga beståndet, vad som kan vara rimliga åtgärder för träfasader och vilka förebyggande insatser en fastighetsägare kan göra.
Det hålls den 15 juni klockan 13 – anmäl dig här om du vill lyssna in.
Kan bli dyrt för bostadsrätt
Andreas Kräling betonar att kostnadsbilden är intressant.
– Om det blir en skada är det försäkringsbolaget som tar kostnaden, samtidigt som skadekostnaderna kan accelerera kraftigt. Vi pratar ofta om stora fastighetsägare, men många av de här husen finns också i mindre bostadsrättsföreningar. Om det skulle visa sig att man behöver byta ut fasaderna blir det en enorm kostnad för en bostadsrättsförening att bära själv.
– Försäkringspremierna speglar ju de skadekostnader vi ser för olika risker och olika objekt, tillägger han.
Om risken för egendomsskador är större än i andra produktionstyper – påverkar det hyresgästers vilja att bo där? Hur ska man locka hyresgäster att vilja bo i husen?
– Det är viktigt att poängtera att det inte handlar om att det är farligt att bo i byggnaden. Det handlar om egendomsskydd, och det är något vi har arbetat med i över ett halvår genom det robusta egendomsskyddet. Det finns vissa åtgärder man kan göra för att stärka det i det befintliga beståndet, säger Ida Edskär, teknisk chef på trähusbyggaren Lindbäcks.
– Men på individnivå är det tryggt att bo i huset. Jag ser inte att risken för den enskildes egendom skulle vara ett avgörande problem, säger hon.
Johanna Ekblad instämmer:
– Det är inte farligare att bo i trähus än andra hus. Framför allt inte i nyare hus. Historisk har vi alltid bott i trähus så jag tror inte det kommer att påverka valet, så länge personskyddet finns där. En brand sker i alla typer av byggnader med den tragik och förlust av egendom som följer av det, säger hon.
Det är inte farligare att bo i trähus än andra hus. Framför allt inte i nyare hus. Historisk har vi alltid bott i trähus.
Tar fram checklistor
Susanne Rudenstam, chef på Sveriges träbyggnadskansli, lyfter ytterligare en aspekt.
– Skadors omfattning beror i hög grad på hur man hanterar skador när de uppstått, att man sanerar och reparerar på rätt sätt. Inom branschen görs arbete med att ta fram vägledningar och checklistor för skadehantering, utöver det förebyggande arbetet som branschreglerna innebär, säger hon.
Fler frågor och svar hittas längre ned på sidan.
Här kan webbinariet ses i efterhand:
Nästa webbinarium: Hur kan vi brandsäkra våra befintliga trähus?
Nästa webbinarium i serien fokuserar på det befintliga beståndet av flerbostadshus i trä.
Är trähusen farliga att bo i? Hur kan husen underhållas utan att brandskyddet förloras? Allt tyder på att effekten av brandimpregneringen av fasaderna försvinner efter några år. Kanske träpanelen måste bytas ut? Vilka åtgärder är rimliga för fastighetsägare att vidta?
Detta diskuteras under ett kostnadsfritt webbinarium tillsammans med brandexperter, forskare och träbyggnadsbranschen.
Måndag 15 juni kl 13:00–14:10
Kan du inte just den tiden? Anmäl dig så får du en länk för att titta i efterhand.
Anmäl dig härFler frågor och svar
Här är ytterligare frågor och svar kring brand, höga trähus och försäkring. Vissa svar gavs under frågestunden vid webbinariet, andra svar har skrivits i efterhand. Flera frågor har också tillkommit efter webbinariet.
Johanna Ekblad:
Stora delar av Sveriges bostadsbestånd består av trä. Nya bostäder byggs enligt lagkrav där personskydd är fundamentalt.
Sveriges Träbyggnadskansli:
De moderna trähusen är alla byggda enligt gällande lagstiftning och Boverkets byggregler. Branschreglerna och det arbete som pågår inom Robust Egendomsskydd handlar just om att minska kostnaderna för egendomsskador.
Sveriges Träbyggnadskansli:
De moderna trähusen är alla byggda enligt gällande lagstiftning och BBR. Branschreglerna och det arbete som pågår inom Robust Egendomsskydd handlar just om att minska kostnaderna för egendomsskador. Liksom bilindustrin, och många andra typer av industrier, arbetar branschen med ständig utveckling och förbättringar, vilket innebär att teknik och prestanda förbättras över tid.
För närvarande ser vi att eventuella brister hanteras inom ordinarie avtal och garantiförfarande.
Johanna Ekblad:
Dessa har byggts enligt gällande vid tiden gällande lagkrav (BBR) där brandskyddet är dimensionerat för att rädda liv. Fokus har där inte legat på egendomsskydd.
Sveriges Träbyggnadskansli:
Inom branschens arbete ”Robust Egendomsskydd” görs arbete med att ta fram vägledningar och checklistor för skadehantering, utöver det förebyggande arbete som branschreglerna innebär.
Branschregler kommer också att utarbetas för andra byggsystem utöver volymelement.
Sveriges Träbyggnadskansli:
Branschen arbetar med ständig utveckling och förbättringar. I samband med att arbetet startade har samtliga aktörer gjort justeringar i byggsystemen, för att sedan ha systemet fullständigt implementerat vid lanseringen.
Lindbäcks:
Från det datumet är Robust egendomsskydd vår standard. Allt som kommer från vår fabrik i dag och allt vi sätter på marknaden uppfyller det robusta egendomsskyddet.
Våra branschkollegor gör samma sak.
Exakt när övergången skedde i varje enskilt projekt är svårt att svara på. Men det finns tydligt ett före och ett efter oktober 2025. Vi har kunnat hantera vissa projekt retroaktivt, medan andra inte har varit möjliga att justera i efterhand.
Lindbäcks:
All nyproduktion omfattas av branschreglerna. Lindbäcks utvecklar ständigt sitt byggsystem och redan innan branschreglerna togs fram fanns delar av branschreglerna redan implementerade.
Produktion bakåt i tiden behöver bedömas från projekt till projekt. Vänd er till aktuell leverantör (till exempel Lindbäcks) för att få förslag på vilket brandskydd som går att köpa till respektive fastighet.
Johanna Ekblad:
Spisvakter är ett bra alternativ för att skydda sig mot köksbrand, men det medför installationskostnad, underhåll och service samt att kan skapa visst missnöje från hyresgäster om spisvakterna är för känsliga och stänger av vid långkok. Men det är överlag ett mycket bra alternativ för att skydda mot köksbränder.
Sveriges Träbyggnadskansli:
Vi håller med, och konstaterar att det sker mycket utveckling kring olika typer av detektorer och annan övervakning. Detta är något vi följer.
Svensk Försäkring:
En spisvakt är en bra åtgärd oavsett vilken stomtyp man har.
Sveriges Träbyggnadskansli:
Gissningsvis en mycket liten andel eftersom användningen av biobaserad isolering inte är så utbredd.
Lindbäcks:
Det man kan säga om biobaserad isolering är att de bränder som har inträffat inte har involverat biobaserad isolering. Där har det varit stenull eller glasull.
Det är alltså stommen som är brännbar, inte isoleringen.
Sveriges Träbyggnadskansli:
Det är fasader och yttre beklädnad som kan brandskyddsbehandlas. Stommar impregneras inte. Stommen kläs in med bland annat gips.
Känsliga detaljer som exempelvis modulspalter och genomföringar, skyddas särskilt. Det beskrivs vidare i Branschreglerna.
Hela det robusta egendomsskyddet bygger på att skydda stommen och förhindra brandspridning, både in i konstruktionen och mellan olika delar av byggnaden.
I Sverige och EU finns i dag hårda regler för skadliga ämnen. Det regleras bland annat i REACH, Boverkets byggregler, CE-märkning och emissionsklassningar för byggprodukter.
Johanna Ekblad:
Kemikalier hanteras inte i LCA beräkningarna. Detta fångas upp i de kemikaliekrav som finns.
För exempelvis Stockholms del omfattas de i stadens miljöprogram och vidare krav som ställs och kontrollerar genom Byggvarubedömningen.
Sveriges Träbyggnadskansli:
När det gäller att hantera skador handlar det om att veta – inte gissa – vad saker kostar och hur skador uppstår. Det är precis det arbete vi befinner oss mitt i just nu.
Det är också viktigt att komma ihåg att även om vi har haft fem stora skador under de senaste femton åren så har det också funnits många mindre skador i trähus. Frekvensen är ungefär densamma som i andra typer av hus. Vi behöver förstå även de mindre skadorna och hur de åtgärdas.
Vi har många exempel där det har gått väldigt bra – där man enkelt kunnat byta ut en fläkt eller hantera en mindre brand på spisen. Eller kunnat släcka. Vi behöver få med hela kostnadsbilden.
Lindbäcks:
I forskningsprojektet Tallkällan räknar man just på kostnader.
När det är klart kommer vi att kunna säga att en specifik skada i ett specifikt hus kostar ett visst antal kronor.
Johanna Ekblad:
Att se över riskerna tillsammans med den entreprenör som uppfört projektet, för att se om man kan förbättra eventuellt egendomsskydd.
