Boverket har nu lämnat sin rapport till regeringen om hur de vill utveckla den nuvarande Segregationsbarometern. Rapporten bygger bland annat på intervjuer där statliga myndigheter och andra aktörer, däribland Sveriges Allmännytta, fått lämna synpunkter på verktyget.

– Flera av våra medlemmar framhåller vikten av att ha ett faktabaserat verktyg att utgå ifrån i arbetet med att mäta och motverka segregation. De har uppskattat Segregationsbarometern i dess nuvarande form, men ser också utvecklingsmöjligheter, säger Lena Liljendahl, expert på boendefrågor på Sveriges Allmännytta.

Många användningsområden framåt

Boverket skriver i sin rapport att verktyget kan utvecklas inom områdena folkhälsa, trygghetsmätningar och brottsstatistik, mått på bostadsbrist, fysisk planering och data kring energieffektiviseringar ur ett socioekonomiskt perspektiv. Verktyget kan då användas både för områdesanalyser så som görs i dag, men även för att identifiera områden för tidiga insatser innan behoven eller problemen har blivit tydliga.

Verktyget kan också utgöra ett planeringsunderlag för den kommunala översiktsplaneringen, inklusive planering av samhällsservice.

Boverket framhåller också att verktyget kan utvecklas så att det kan användas av kommuner, i samarbete med länsstyrelser och polismyndigheten, för att ta fram lägesanalyser enligt lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete.

– Verktyget kan utvecklas till att bli en kunskapskälla för fler aktörer. Det kan, samtidigt som det används i arbetet för att minska och motverka segregation, även breddas så att det svarar mot fler av de behov som finns i samhället, skriver generaldirektör Anders Sjelvgren i förordet till rapporten.

Områdestyper behöver bli mer kända

En central del i Segregationsbarometern är de fem områdestyperna som delar in alla bostadsområden i Sverige i fem olika grupper. Områdestyperna utgår från ett socioekonomiskt index och beskriver områdets socioekonomiska förutsättningar.

Boverket menar i rapporten att områdestyperna anses fungera som ett bra underlag för politiska beslut på kommunal, regional och nationell nivå. De ger ett väl underbyggt underlag för beslut som berör samhällsutveckling ur ett vidare perspektiv. Dock slår verket fast att områdestyperna kan utvecklas vidare och behöver bli mer kända än vad de är i dag.

Två nivåer på förslag

Boverket lämnar förslag för fortsatt arbete med ett verktyg med platsdata som omfattar två nivåer med anslagsförstärkningar på 13 respektive 5 miljoner kronor.

Verket förordar det mer omfattande förslaget som innebär att myndigheten blir en central aktör som kan ta en aktiv roll i frågor som underlättar arbete med livsvillkor och socioekonomisk segregation. Boverket anser att verket behöver ha en samordnande roll för kunskapsområdet och att verket med ett utökat anslag både kan förvalta men även utveckla verktyget till en kunskapskälla för fler aktörer.

Bollen ligger nu hos regeringen. I samband med budgetpropositionen för 2024 väntas besked om regeringen kommer att anslå medel för 2024 eller inte, och då även enligt vilken av Boverkets två föreslagna nivåer.

– Sveriges Allmännytta kommer att följa utvecklingen av det här verktyget mycket noga. Vi vet att platsdata ger ett mycket bredare och mer mångsidigt perspektiv jämfört med polisens lista över utsatta områden, som främst fokuserar på kriminalitet. Därför hoppas vi verkligen att detta viktiga verktyg kommer att få finnas kvar, säger Lena Liljendahl.

Detta är segregationsbarometern

Segregationsbarometern togs fram 2021 av Delegationen mot segregation (Delmos) på uppdrag av regeringen. Syftet var att stödja aktörer i att arbeta strategiskt och kunskapsbaserat mot segregation.

Boverket tog sedan över Segregationsbarometern i samband med att Delmos lades ned i slutet av år 2022.

Segregationsbarometern är ett webbaserat uppföljningssystem som visar statistik med hjälp av indikatorer. Systemet gör det möjligt att mäta och följa indikatorer som har betydelse för den socioekonomiska boendesegregationen och dess utveckling på flera olika geografiska nivåer: nationell nivå, länsnivå, kommunnivå, regionala statistikområden (RegSO) och demografiska statistikområden (DeSO).