Under Dan Jørgensens första och hittills enda besök i Sverige fick Sveriges Allmännytta en unik möjlighet att möta EU-kommissionären.

Han var i Malmö för att titta på Lansa Fastigheters EU-finansierade hållbarhetshus Solmagasinet, där hälften av energin produceras lokalt med hjälp av solceller, energilagring och hissgenerering (hissen genererar energi vid inbromsning som kan återanvändas).

Tillfälle att förklara bostadssystemet

Sveriges Allmännyttas vd Cathrine Holgersson fick då tillfälle att samtala med Dan Jørgensen och berätta om den svenska bostadsmodellen – som inte stöder social housing, liksom om det svenska hyresförhandlingssystemet, allmännyttiga exempel på energieffektivisering och hur byggkostnader kan sänkas genom gemensam upphandling.

– Det var väldigt roligt att Dan Jørgensen vid sitt första besök i landet väljer att träffa Sveriges Allmännytta och Boverket. Vi fick också möjlighet att ställa flera viktiga och svåra frågor till honom, säger Cathrine Holgersson.

Exklusiv intervju

Sveriges Allmännytta lyckades nämligen också få en exklusiv intervju (se även film längre ned på sidan):

Vad tycker du om den svenska bostadsmodellen?

– Jag tror att andra europeiska länder skulle kunna lära av Sverige. Tanken att vi som samhälle har ett ansvar för att se till att det finns bostäder som är hållbara, ekonomiskt överkomliga och som bidrar till att hålla ihop samhället är mycket bra.

– Även om Sverige naturligtvis också brottas med utmaningar skulle jag säga att Sverige klarar sig väldigt, väldigt bra jämfört med de flesta andra länder, svarade Dan Jørgensen.

Det finns planer på att europeiska länder ska bidra med pengar till EU-fonder, som sedan ska användas för att finansiera bostadsbyggnadsprojekt. Tycker du att det är en bra idé?

– Det råder ingen tvekan om att vi behöver mer investeringar, både i nyproduktion och i renovering av det vi redan har. Just nu befinner sig tyvärr många av EU:s medlemsländer i en bostadskris. Framför allt unga människor har svårt att hitta någonstans att bo och kan därför inte ta sig in på bostadsmarknaden.

Det innebär att unga ibland måste bo kvar hos sina föräldrar tills de är 30 år och att de då inte kan bilda familj eller skaffa sig den utbildning de vill ha eftersom de inte hittar någon bostad, framhöll Dan Jørgensen.

– Så jag anser definitivt att det behövs mer pengar. EU kan naturligtvis inte finansiera allt, men unionen kan stödja projekt som Solmagasinet i Malmö och bidra med det som krävs för att ett projekt faktiskt ska kunna förverkligas.

Och detta är inte det något som länderna själva kan finansiera?

– Om det inte finns något behov av stöd är det naturligtvis bättre att använda pengarna någon annanstans. Vi tvingar ingen att ta emot pengar. Men ibland kan det vara motiverat med stöd, eftersom marknaden kanske inte fungerar helt perfekt. Då kan offentliga medel fungera som ett stöd, men för att få del av dem måste man uppfylla vissa krav och kriterier.

Dan Jørgensen underströk att husprojektet Solmagasinet är ett föredöme och ett bra exempel på bästa praxis.

– Jag skulle verkligen vilja att andra medlemsländer lärde sig av det här. I den meningen är det också värt att använda europeiska pengar för att stödja projekt. Förhoppningsvis kan det komma många andra runt om i Europa till nytta genom att inspireras av projektet.

Problematiskt att slussa pengar till EU

Sveriges Allmännytta anser att tanken på att tillföra EU-medel till bostadssektorn är problematisk.

– Generellt tycker vi, precis som svenska staten, att det inte är en bra idé att slussa pengar via EU till nationella bostadsinvesteringar, och att det är upp till nationalstaten att planera för detta i sina egna statsbudgetar.

Det säger Per Spolander, bostadspolitisk expert på Sveriges Allmännytta som också deltog i mötet med Dan Jørgensen, i en kommentar.

– Dels skulle det göra investeringarna dyrare om de ska administreras från Bryssel. Dessutom kan tjänstemännen i Bryssel omöjligt känna till de lokala förutsättningarna, som ju är helt avgörande när man ska besluta om vilka nya hus som ska byggas, menar Per Spolander.

Positiv till energigemenskaper

Mötet gav också tillfälle att lyfta frågor om så kallade energigemenskaper, vilket är något som Sveriges Allmännytta arbetar för att främja.

Är energigemenskaper, med lokala mikronät, något som EU är positivt till?

– Ja, absolut! Att producera sin egen energi nära den plats där den ska användas är en mycket bra idé. I energigemenskaper går människor samman för att producera sin egen energi. Det sparar pengar och är bra för klimatet, underströk Dan Jørgensen.

Energigemenskaper är dessutom bra för Europas säkerhet, tillade han.

– Det pågår ett krig på vår kontinent och vi måste göra oss av med vårt beroende av fossila bränslen från Ryssland och andra länder. Ju mer energi vi kan producera själva, så nära invånarna som möjligt, desto bättre.

Ger demokratiskt inflytande

Dan Jørgensen lyfte ytterligare ett argument: Det ger människor möjlighet att själva fatta beslut och påverka sina energikostnader.

– Det ger dem också ett demokratiskt inflytande över sina egna räkningar. Det tycker jag är fantastiskt!

Kan EU göra något för att stödja energigemenskaper och få dem att växa snabbare?

– Ja, definitivt. Det handlar delvis om finansiering, vi har olika typer av stöd som man kan ansöka om. Men något som faktiskt är ännu viktigare är att vi utformar reglerna för våra energimarknader så att de skapar incitament för människor att bilda energigemenskaper.

– Då gör vi det också enklare för medborgarna att själva välja varifrån de vill få sin energi, så att de kan välja det billigaste alternativet på marknaden i stället för att vara hänvisade till ett visst alternativ, avslutar Dan Jørgensen.

Se hela den filmade intervjun här