Den 3 juni släpptes Boverkets rapport, Risk för diskriminering och hinder för etablering på bostadsmarknaden. En analys om det förekommer förhållanden vid uthyrning och förmedling av lägenheter som skulle kunna utgöra grund för diskriminering. Även den vägledning som Sveriges Allmännytta (dåvarande SABO) tog fram 2018 tillsammans med Fastighetsägarna, har följts upp av Boverket.

Boverkets analys visar att åtta av tio hyresvärdar ställer krav på en lägsta inkomst för att man ska få hyra en lägenhet, och allmännyttiga bostadsbolag ställer krav på inkomst i högre utsträckning än privata hyresvärdar. Det vanligaste sättet att pröva blivande hyresgäster är att ta en kreditupplysning, men det är också vanligt att begära in intyg som styrker inkomst, exempelvis arbetsgivarintyg.

Betalningsanmärkningar och skulder försvårar

En förändring jämfört med tidigare är att bostadsbolagen blivit striktare vad gäller synen på betalningsanmärkningar, skuld hos Kronofogden eller hyresskulder. Kommunala bostadsbolag godkänner i något högre utsträckning än privata bostadsbolag om en potentiell hyresgäst har skulder eller betalningsanmärkningar, liksom om det finns anmärkningar om misskötsamhet från en tidigare hyresvärd.

Färre begär referenser

Även om det är relativt vanligt att ställa krav på referenser från tidigare hyresvärd har andelen allmännyttiga bostadsbolag som begär referenser minskat kraftigt, från 60 till 40 procent jämfört med Boverkets tidigare undersökningar. Detta till skillnad från de privata hyresvärdarna som begär en referens i ungefär samma utsträckning som tidigare.

– Att allmännyttiga bostadsbolag tar ett stort socialt ansvar är ingen nyhet, det är centralt för allmännyttan att tillhandahålla goda bostäder för alla. Det är bra att kunna erbjuda människor en chans trots tidigare misslyckanden. Därmed inte sagt att man inte bör ställa några krav alls. Att ha tydliga och transparenta regler är viktigt, att begära en referens är inget som strider mot det, utan är något vi rekommenderar, säger Åsa Schelin, expert på boendefrågor hos Sveriges Allmännytta.

Liten påverkan av vägledning

Nästan vart fjärde bostadsbolag har förändrat sina inkomstkrav de senaste två åren. Hälften, främst privata bolag har höjt kraven. Hälften, främst allmännyttiga bostadsbolag, har sänkt kraven. Boverket menar att Sveriges Allmännyttas och Fastighetsägarnas vägledning, Tillträdeskrav vid uthyrning av bostäder, kan ha haft en viss påverkan på de krav som ställs. Det är däremot endast ett fåtal som angett att vägledningen var grunden till förändringen. Var tionde känner inte till vägledningen, och av dem som gör det är det främst allmännyttiga bostadsbolag.

– Vi har också sett en utveckling mot mildare krav och att fler accepterar fler bidrag som inkomst. Det är en tråkig utveckling om de privata bostadsbolagen höjer trösklarna till sina bestånd i samma takt som allmännyttan sänker sina, säger Åsa Schelin.

Inom allmännyttan har det förts en aktiv diskussion om rimliga inkomstkrav under många år och den vägledning som Boverket granskat, föregicks av en egen vägledning om ansvarsfull uthyrning något år innan.

Tillträdeskrav inte diskriminering enligt Boverket

Boverket bedömer att personer födda i Mellanöstern eller Nordafrika missgynnas på hyresmarknaden på ett sätt som kan upplevas diskriminerande, och ett flertal i den gruppen har nekats att hyra en bostad på grund av hyresvärdarnas inkomstkrav. Kvinnor med invandrarbakgrund är de som främst upplevt sig hindrade att hyra en bostad till följd av inkomstkrav.

Boverket menar dock att tillträdeskrav inte kan ses som indirekt diskriminering eftersom syftet med tillträdeskraven är att säkerställa hyresintäkter. Varje hyresvärd har rätt att avgöra vem som ska få hyra en lägenhet så länge det inte handlar om direkt diskriminering.

– Att ställa rimliga krav, ha transparenta uthyrningsregler och regelbundet se över om regler kan ändras för att möjliggöra för fler att kunna få en bostad, är viktigt för våra medlemmar. Med rimliga inkomstkrav samt genom att godkänna bostadsbidrag, bostadstillägg och andra ersättningar än lön minskar risken exempelvis kvinnor med låg inkomst utesluts. Förhoppningsvis leder inte Boverkets slutsats till att fler höjer sina inkomstkrav, säger Åsa Schelin.

Syftet med tillträdeskraven är förvisso att säkerställa hyresintäkter, men det är relevant att ställa sig frågan om vilka inkomstkrav som är rimliga att ställa för att uppnå det. Det finns inget som pekar på att ett inkomstkrav på fyra och en halv gånger årshyran skulle ge högre betalningsvilja än exempelvis en och en halv gånger årshyran.

Om Boverkets uppdrag

Boverket fick i juni 2020 i uppdrag av regeringen att analysera och bedöma om det vid förmedling av bostäder förekommer missgynnanden som skulle kunna utgöra diskriminering vid förmedling av bostäder. I rapporten ”Risk för diskriminering och hinder för etablering på bostadsmarknaden” redovisas uppdraget.