Det nya beräkningsverktyget har utvecklats av Familjebostäder i Göteborg, Helsingborgshem, Svenska Bostäder, Uppsalahem, Familjebostäder i Stockholm, Malmö universitet, Sveriges Allmännytta och konsultföretaget Ramboll, med stöd av den statliga innovationsmyndigheten Vinnova.

Beräkningarna kan användas för att utvärdera sociala insatser som bostadsbolag har gjort. Resultaten kan sedan bli beslutsunderlag inför kommande insatser.

Porträttbild på Lena Liljendahl, boendeexpert på Sveriges Allmännytta– Det är inte ett helt perfekt verktyg, men kanske något att börja med för den som vill mäta en specifik social insats och är beredd att lägga ner lite tid på det, säger Lena Liljendahl, boendeexpert på Sveriges Allmännytta, som varit med i projektgruppen.

Det som kan vara tidskrävande är bland annat att samla in och föra in kostnader och andra värden i verktyget. Exempelvis kan det vara svårt att få tillräckligt många och rättvisande enkätsvar från sommarjobbande ungdomar, och det excelbaserade verktyget kan också upplevas som komplicerat.

Lärdomar och insikter

Porträttbild på Petra Karlsson på Svenska BostäderPetra Karlsson, ledningskoordinator på Svenska Bostäder och projektledare för Räkna med hållbarhet, framhåller att projektet har givit många viktiga lärdomar och insikter när det gäller att räkna på sociala hållbarhetsinsatser.

– Vi har lärt oss mycket under projektets gång: allt från hur vi kan definiera och följa upp effekter av en social insats till hur vi kan strukturera datainsamlingen internt för att en insats ska bli enklare att värdera. Det är lärdomar vi tar med oss för att bli ännu bättre på att räkna med social hållbarhet, säger hon.

Ett konkret exempel i projektrapporten är vad Helsingborgshem vann på att anställa ungdomar under skolloven. Där visade det sig att de arbetsuppgifter som ungdomarna utförde var något mer värda än vad de fick i lön. Dessutom uppstod en viss ekonomisk samhällsvinst, eftersom ungdomarna genom feriearbetet kommit närmare arbetsmarknaden, vilket i sin tur på sikt förväntas ge både ökat välmående och skatteintäkter.

Kan visa på samhällsnytta

Ett annat exempel ur rapporten är bostadsbolagets satsning på trygghetsvärdar, som gav mycket blygsamma företagsekonomiska vinster – men däremot betydande vinster för samhället, eftersom den upplevda tryggheten i området ökade.

– Sådana resultat kan visa på den samhällsnytta som allmännyttiga bostadsbolag gör för sina ägare kommunerna. Det kan vara bra att ha siffror för att påvisa det och inte bara en känsla, säger Lena Liljendahl.

Hon konstaterar dock att det är svårt att fånga verkligheten på ett såpass förenklat sätt som ett beräkningsverktyg med nödvändighet innebär, och därmed vanskligt att med säkerhet svara på exakt hur mycket värde olika insatser skapar i kronor och ören.

– Det är till exempel svårt att isolera en insats från annat som sker i ett bostadsområde, det vill säga att vara säker på orsakssambanden. Men det här är en återkommande problematik, det visar även andra försök att göra sådana här beräkningar.

Grund för tankeprocess

De bostadsbolag som testat verktyget framhåller att själva processen i sig ledde till värdefulla insikter.

”Modellen ger inte svar på alla aspekter och insatser, men den ger en grund för hur tankeprocessen ska gå, vilka resultat som förväntas, hur dessa kan värderas samt vad det är som ska mätas”, som Svenska Bostäder uttrycker det i rapporten.

Helsingborgshem framhåller också fördelarna:

”Även om metoden är utmanande och excelverktyget är relativt svårt att använda, samt att det finns frågetecken kring en del indata och antaganden, är detta ett intressant projekt. Det är en lovvärd metodik och modellen kan användas för att ge fingervisningar om nyttan. Resultaten kan också användas för att värdera olika sociala insatser mot varandra och därmed vara till hjälp vid prioritering samt för att skruva på nyttan i varje insats.”