Regeringen har under de senaste dagarna gett Boverket en rad nya uppdrag inom bostadsbyggnadsområdet.

– Det här är verkligen angelägna uppdrag. Det rör frågor som vi drivit länge och som finns med bland punkterna i den agenda som Sveriges Allmännyttas kongress har beslutat om, säger Tove Lundmark Söderberg.

– Att Boverket nu får dessa uppdrag skulle kunna tolkas som att regeringen har lyssnat på våra synpunkter, tillägger hon.

Utvärdera detaljplaneregler

Ungefär en fjärdedel av planbesluten i Sverige handlar om att ändra befintliga detaljplaner. Boverket har fått i uppdrag att utvärdera reglerna om att ändra detaljplaner och olagliga planbestämmelser.

– Ändring av detaljplan kan i många fall vara ett flexibelt och bra alternativ till att upprätta nya detaljplaner. Då är det viktigt med tydliga regelverk som är lätta att tillämpa. En planprocess ska aldrig behöva vara mer komplicerad än vad som är nödvändigt, kommenterar bostadsminister Andreas Carlson.

Detaljplaner kan behöva ändras för att anpassas till nya förhållanden och hålla dem aktuella utan att genomföra hela den lämplighetsbedömning som görs när nya detaljplaner tas fram.

Sveriges Allmännytta har i flera rapporter lyft behovet av mer flexibla detaljplaner.

– Vi ser därför fram emot att Boverket ser över reglerna om att ändra detaljplaner och hoppas att Boverkets arbete kommer leda till enklare och smidigare planprocesser, säger Sofia Hansdotter, fastighetsutvecklingsexpert på Sveriges Allmännytta.

Ett exempel är att detta skulle kunna göra det lättare att omvandla kontor till bostäder.

Svårt att förutse krav

Uppdraget till Boverket om att ta fram en vägledning för arbete med exploateringsavtal handlar om att regeringen vill göra det lättare att kunna planera för framtida utbyggnadsprojekt.

 – Branschen menar att det i dag är svårt att förutse vilka krav som kommuner kan komma att ställa och hur kostnaderna ska fördelas. En vägledning för arbetet med exploateringsavtal kan vara ett viktigt stöd för alla inblandade aktörer och dessutom öka allmänhetens insyn och förståelse för exploateringsprocesser, säger Andreas Carlson.

Olika tillämpningar

Avsaknaden av vägledning på nationell nivå för tillämpning av regler om exploateringsavtal medför att det i dag förekommer olika tolkningar på lokal nivå. Kommunerna har också olika rutiner för förhandlingar om exploateringsavtal och tillämpar olika, och ofta brett formulerade, principer för vad exploateringsavtal ska reglera.

– Det är mycket bra att regeringen har uppmärksammat den här problematiken. Det har inte varit tydligt vilka åtgärder som en byggherre eller fastighetsägare kan åläggas att bekosta, säger Sofia Hansdotter.

En vägledning om exploateringsavtal skulle därför kunna underlätta genom att det blir tydligare vilka krav som kommuner kan komma att ställa och hur kostnaderna ska fördelas mellan olika aktörer, menar hon.

– Vi ser fram emot att bidra i Boverkets arbete med vägledningen, säger Sofia Hansdotter.

– I Sveriges Allmännyttas senaste marknadsrapport belyser vi hur högt markpriset har blivit genom åren. En stor del har med hantering av exploateringsavtal och de tidiga skedena inför byggnation att göra, tillägger hon.

I Sveriges Allmännyttas agenda för mandatperioden 2023–2027 efterfrågas också just att kommunerna i exploateringsavtalen ska begränsa sina krav på att byggherren ska finansiera åtgärder i området och undvika att ställa särkrav på tekniska egenskapskrav i exploateringsavtal.

Bättre prognoser

Regeringen har gett också Boverket i uppdrag att utreda förbättringar av sina byggprognoser. Boverket ska undersöka möjligheten att göra prognoser och scenarier med olika tidshorisont och att även bedöma risker och osäkerheter i prognoserna.

Detta uppskattas av Sveriges Allmännyttas vd Anders Nordstrand.

– Det är av yttersta vikt att vi kan förutsäga och övervaka bostadsbyggandet på ett noggrant och pålitligt sätt.

Han framhåller att behovet av förbättrade byggprognoser är särskilt påtagligt i den nuvarande ekonomiska situationen.

– Bostadsmarknadens utveckling spelar en avgörande roll för den finansiella stabiliteten i Sverige, och det är därför viktigt att vi kan förutse och anpassa oss till förändringar på ett effektivt sätt, säger Anders Nordstrand.

Digitalisera processen

Boverket har även fått i uppdrag att verka för digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen genom att ta fram ett stöd för användning av byggnadsinformationsmodellering (BIM).

– Regeringen vill stimulera fastighetsbranschen att effektivisera sin verksamhet. BIM kan vara ett användbart och kostnadseffektivt verktyg i digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocessen. Även om uppdraget riktar sig till offentliga aktörer kommer resultaten sedan att kunna användas även av fastighetssektorns privata aktörer, säger Andreas Carlson.

BIM är ett koncept för hantering av information knutet till tredimensionella digitala modeller av bland annat byggnader. Det används i dag av statliga aktörer som till exempel Trafikverket, men också av aktörer inom fastighetssektorn.

– Digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen är centralt. Därför är det positivt att Boverket nu ges chans att ta ett helhetsgrepp över vilka standarder och riktlinjer som gäller. Där kan BIM ha en viktig roll att fylla, säger Carl Ståhle, digitaliseringsexpert på Sveriges Allmännytta.

Redovisas under nästa år

Uppdragen ska redovisas under nästa år – närmare bestämt 29 februari 2024 (stöd för BIM), 1 mars 2024 (bättre prognoser), 1 april 2024 (flexibilitet i detaljplaner) samt 30 juni 2024 (vägledning för exploateringsavtal).

För närmare beskrivning av uppdragen – se länkar nedan.