Martin Ingvarson har funderat en hel del över hur coronapandemin påverkar stadsbilden – och hur det skiljer sig åt.

– Hittills har förorterna drabbats mindre. Vissa har till och med sett en viss ökning av besök och omsättning. Här är det generellt mer liv och rörelse än tidigare, speciellt dagtid på grund av alla hemmajobbare.

Störst är förändringen i storstäder.

– De lider av få arbetande, besökare och turister. Många butiker, restauranger och hotell har stora problem, liksom kulturverksamheter som muséer och konsertlokaler, säger Martin Ingvarsson.

Mindre orter och mellanstora städer har upplevt liknande förändringar som de större städerna, men skillnaderna mellan tiden före och efter corona är här inte lika tydliga, menar han.

Dubbelfel i köpcentrum

Köpcentrum drabbas enligt Martin Ingvarson lite extra eftersom många är inomhus, vilket är fel ur smitthänseende.

– Köpcentrum har dock fördelen av att ha en ensam fastighetsägare, vilket gör det lättare att agera gemensamt och vidta stränga men konsekventa åtgärder.

Ser man skillnader mellan påverkan på butiker i gatumiljö och i köpcentrum?

– Skillnaden är nog inte allra störst mellan gatumiljö och köpcentrum, utan mellan innerstad och ytterstad. Köpcentrum i innerstan har det värst, där är det både trångt och inomhus, alltså dubbelfel ur coronaperspektiv. Butiker i gatumiljö i ytterstaden har det relativt bra – det är utomhus och större yta både i och utanför butiken.

Har pandemin förändrat bostadsföretagens syn på lokaler?

– Många fastighetsägare med lokaler hade redan före pandemin börjat ställa sig frågan om vad man ska ha i sina lokaler i framtiden. Den frågan har ställts ytterligare på sin spets under coronatiden.

Kan pandemin skapa nya lokalmöjligheter?

– Ja, vaccinationslokaler… Men allvarligt talat så skapas ju möjligheter till transformation i och med att lokaler blir tomma. Då skapas rum för nya typer av verksamheter och aktiviteter. Förutsättningen för att forma möjligheter snarare än hinder är främst flexibilitet, att skapa lokaler som är flexibla och kan användas av många olika typer av aktiviteter – även sådana som inte finns i dag.

Två scenarier

Det som händer nu skulle kunna ses som en naturlig utveckling, om än rekordsnabb. Alltså en strukturomvandling i och med att vi ändrar vårt sätt att arbeta och konsumera, något som också hela tiden hänt löpande genom historien – vi handlar knappast längre på torget eller i kategorivisa butiker som slaktare eller mjölkbutiker.

Martin Ingvarson tror att det finns två möjliga framtidsscenarier efter pandemin:

1. Den trend som fanns redan före pandemin – med ökad e-handel, få udda aktörer, stora kedjeaktörer som blir större och verksamheter som centreras kring stadskärnor eller externa handelsplatser – förstärks återigen efter pandemin. Corona blir bara en grop i vägen.
2. Pandemin gör att vi börjar uppskatta de mer perifera delarna av städerna, till exempel där vi bor: vi jobbar hemma mer och spenderar mer tid och pengar i städernas ytterområden. Då får dessa ett uppsving.

– Jag tror dock att det mest sannolika är scenario 1, eftersom vi lever i en utpräglat ekonomistisk värld.