EU-kommissionen har gjort bedömningen att Sverige inte införlivat energieffektiviseringsdirektivets bestämmelser om individuell mätning och debitering (IMD) av värme och varmvatten på ett korrekt sätt (se länkar nedan). Med anledning av det beslutade regeringen på torsdagen om en ändring av det svenska regelverket för IMD av värme i vissa flerbostadshus och IMD av varmvatten vid vissa ombyggnader.

Regeländringar för IMD av värme

Enligt de nya reglerna ska – något förenklat – den som äger ett flerbostadshus som använder mer än 200 kilowattimmar energi per kvadratmeter och år installera IMD-system för värme. Det mått som används för att ange byggnadens energiprestanda kallas primärenergital, och det är alltså primärenergital över 200 kilowattimmar per kvadratmeter och år som ska omfattas av kravet.

Den som äger ett flerbostadshus i Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens län får ett något lägre gränsvärde. Där omfattas hus med en energiprestanda över 180 kilowattimmar per kvadratmeter och år (även detta uttryckt som ett primärenergital).

Regeländringarna beräknas beröra cirka 14 procent av landets flerbostadshus.

Flera möjligheter till undantag

Även ägare av flerbostadshus som ligger över energiprestandagränserna kan dock – på vissa villkor – medges undantag från de nya reglerna:

• Om installation av system för individuell mätning och debitering inte är tekniskt genomförbart eller kostnadseffektivt i det enskilda fallet, eller
• Om fastighetsägaren kan visa att andra konkreta, planerade åtgärder kommer att medföra att byggnaden inte längre omfattas av kravet.

Minskar inte energianvändningen

Sveriges Allmännytta har sedan länge framhållit att IMD av värme varken är kostnadseffektivt eller leder till minskad energianvändning. Erfarenheten visar tvärtom att få hushåll sänker temperaturen, men desto fler höjer den. Därtill är det svårt att göra värmedebiteringen rättvis, eftersom värme överförs mellan lägenheter i ett flerbostadshus.

Även Boverket har i flera utredningar slagit fast att IMD av värme inte är kostnadseffektivt i Sverige.

Inget absolut krav

– Det är naturligtvis beklagligt att regeringen har valt att gå EU-kommissionen till mötes, säger Karl Törnmarck, ansvarig för internationella frågor och hållbarhet på Sveriges Allmännytta.

– Men det är viktigt att poängtera att det inte är ett absolut krav från EU-kommissionen på IMD av värme. EU-kommissionens främsta kritik riktar sig mot Boverkets tidigare generella undantag för hela bostadsbeståndet; kommissionens representant vill hellre se en bedömning på fastighetsnivå. Det blir mer administration för våra medlemmar, men i praktiken innebär detta även fortsatt att IMD av värme kan undantas.

Vägledningar till medlemmarna

Hans Dahlin, energiexpert på Sveriges Allmännytta, berättar att vägledningar ska utarbetas för att medlemsföretagen ska få hjälp att hantera de nya kraven.

– I förarbetena till reglerna är det angett att ett enklare underlag bör vara tillräckligt från fastighetsägarens sida när det gäller att bevisa att IMD inte är tillämpligt. Regeringen menar att det räcker om man kan visa att man inte har övertemperaturer inomhus – då är IMD av värme inte kostnadseffektivt.

Regeländringar för IMD av varmvatten

De nya kraven på IMD av varmvatten gäller ombyggnader av befintliga hus som innefattar ny installation av tappvarmvatten eller ”väsentliga ändringar av sådana installationer”. Det gäller dock inte om det inte är tekniskt genomförbart att installera sådan mätutrustning – och inte heller om det är oproportionellt kostsamt i förhållande till möjliga energibesparingar.

Kraven i kraft 2021

Regeringens beslut innebär att Boverket nu bemyndigas att ge ut föreskrifter.

Den nya förordningen träder i kraft den 1 december 2019. Krav på installation av IMD träder dock i kraft först den 1 juli 2021.