Renoveringarna av miljonprogrammet har tagit fart de senaste åren. Men fortfarande finns många bostäder kvar att rusta upp där hyresgäster längtar efter fräschare badrum, nya fönster, bättre tvättstugor. Andra oroas över förändringen och tanken på höjda hyror. Mitt i detta står privata och allmännyttiga fastighetsägare med ansvar för att säkra fastigheternas tekniska kvalitéer, miljövärden och komfort – och som seriösa förvaltare ta ansvar för en långsiktigt hållbar hyresmarknad.

För oss som företräder fastighetsägare i hela landet är det mycket viktigt att våra medlemmar kan anpassa sina hus till en standard som möter kraven från både nutida och framtida hyresgäster. Lika viktigt är att hyresgästerna fortsätter ha ett starkt konsumentskydd. När våra bostäder renoveras behövs en god balans mellan dessa två intressen. Husen ska stå i många år och en väl genomförd upprustning bidrar till hyresrättens attraktivitet på svensk bostadsmarknad.

Men nu reses krav på att i lag utvidga de boendes bestämmanderätt. Nästa år ska Agneta Börjesson (MP) presentera regeringens utredning om hyresgästers inflytande vid renovering bör stärkas. Vem ska ha det avgörande inflytandet över vilka renoveringar som får göras? Ska fastighetsägarens rätt inskränkas, till förmån för de boendes? Ska dagens hyresgäster styra standard och hyresnivå för morgondagens hyresgäster?

Vi är oroliga över att intressebalansen tippar över ända om fastighetsägare i framtiden fråntas möjligheten att ta ansvar för de egna fastigheterna. En maktförskjutning kan leda till flera problematiska scenarier.

Om hyresgäster får utökade möjligheter att stoppa åtgärder, kan ekonomiska kalkyler och planer för ekologiska och sociala åtgärder i samband med renovering spricka. En del fastighetsägare kan känna sig tvungna att helt avstå från renovering eller att sälja fastigheten. Ytterst kan andelen hyresrätter i Sverige minska ytterligare.

Om det införs nya begränsningar för vilka hyreshöjningar som kan tas ut efter renovering, får vi – förutom ovanstående risker – ännu ett hyressättningssystem. Förhandlade hyror med utgångspunkt i bruksvärdet skulle råda i ett hus, medan det renoverade grannhuset skulle ha statligt reglerade hyror.

Om det sätts tak för hur många procent som hyran får höjas, slår det snett. De fastighetsägare som före renoveringen tog ut en för låg hyra drabbas hårt. I vissa hus kan hyrorna ha släpat efter så att de med hänsyn till bruksvärdet egentligen borde ligga högre än vad de kollektiva förhandlingarna lett till. En statligt reglerad hyreshöjning efter renovering cementerar sådana felaktiga hyresnivåer.

Men naturligtvis vill vi också visa på möjligheter och förbättringar:

• Vi kan erbjuda hyresgästerna olika renoveringsnivåer i bostaden i de fall det är tekniskt och ekonomiskt möjligt. På så sätt kan de påverka den nya hyran.
• Individuella lösningar för hyresgäster är vanliga redan i dag, men vi kan se över möjligheten att på ett flexiblare sätt trappa in den nya hyran.
• Vi kan bli bättre på tidig inkludering, dialog och framförallt djupare samråd med hyresgästerna.

Det råder bred politisk enighet om att Sverige ska bibehålla en vid internationella jämförelser mycket god standard på bostäder. Vi vill fortsätta arbeta långsiktigt och säkerställa att detta omfattar även hyresrätter. Att få bo i en bostad med modern och god standard ska vara lika självklart för den som väljer att hyra sin bostad som för den som väljer att äga densamma. Ändringar i hyreslagen som stärker hyresgästernas makt över våra fastigheter, riskerar det arbetet. Med rätt förutsättningar kan privata och allmännyttiga fastighetsägare ta ansvar för väl avvägda renoveringar, samråd med hyresgästerna och en framtidssäkring av landets hyresrätter.

Anders Nordstrand
vd, SABO

Reinhold Lennebo
vd, Fastighetsägarna Sverige