Fyra bilder som visar exempel från innovationslabbens verksamhet: lästräffar för barn och vuxna, konstkollo, världskarta med plats för nålar från deltagarnas hemländer och två män som driver verksamhet på labbet i Lina Hage.

Målet med Allmännyttans innovationslabb har varit att fånga upp bra idéer och goda exempel och sedan testa, vidareutveckla och korsbefrukta dem med varandra. Genom labben har nationella metoder och verktyg utvecklats för att fler ska kunna göra mer för att motverka utanförskap och segregation.

De fyra innovationslabben eller experimentverkstäderna genomfördes under 2018–2019 i Boden, Rannebergen i Göteborg, Portalen i Norrköping och Lina Hage i Södertälje.

Projektets övergripande mål svarade mot fyra av de fokusområden som innovationsmyndigheten Vinnova och regeringen identifierat som centrala när det gäller att motverka segregation: minskad långtidsarbetslöshet, förbättrat skolresultat, stärkt samhällsservice och minskad brottslighet i bostadsområden.

Resultat

Ett antal indikatorer har följts på respektive labb för att mäta resultat och måluppfyllelse. Indikatorer för detta har till exempel varit deltagarnas framtidstro, den upplevda tryggheten, antalet nya kontakter och antalet anställningsintervjuer. Till största delen har detta mätts genom enkäter och intervjuer med deltagarna i labben.

När projekttiden är slut står det klart att de fyra labben uppnått flera konkreta resultat på kort tid. Detta är några exempel:

  • Nio av de tio nya bodensare som följts i projektet har fått ett arbete eller börjat studera.
  • Över 100 olika ungdomsaktiviteter ordnades i Rannebergen under 2019, och flera av dem har blivit bestående.
  • 15 av de 22 arbetslösa kvinnorna i Portalens labb har fått arbete eller praktik, börjat studera eller startat eget företag. Ytterligare sex av dem planerar att starta ett kooperativt företag tillsammans.
  • Antalet ungdomar som deltagit i aktiviteterna i Lina Hage har ökat med 80 procent, och därtill har deras skolmotivation ökat avsevärt.

Rekommendationer

Allmännyttans innovationslabb kan sammanfatta erfarenheter och slutsatser i några korta rekommendationer för bostadsaktörer och andra som vill arbeta för att motverka segregation och utanförskap. Härunder följer rekommendationerna i korthet – läs gärna mer här .

Framfångsfaktorer

Projektet identifierar flera framgångsfaktorer. Nedan följer fem punkter som kan ses som centrala att sprida för att kunna skala upp arbetet mot segregation och utanförskap i landet. Läs gärna mer här .

Utgå från befintliga verksamheter och satsningar

Allmännyttans innovationslabb startade inte några nya avgränsade projekt som var helt avhängiga av just denna Vinnova-satsning, utan utgick helt ifrån verksamheter som redan var igång och som stod på egna ben. Detta är en viktig framgångsfaktor.

De boende har själva drivit utvecklingen

Centralt i ”labbandet” har varit att de grupper som berörs av de utvalda utmaningarna i respektive innovationslabb själva i högsta grad har påverkat vilka aktiviteter innovationslabben har utvecklat. Nya föreningar har startats, ungdomar har drivit café och skapat sina egna sommarjobb, kvinnor har gått samman för att hjälpa varandra att starta eget.

Ja, listan på aktiviteter som helt initierats och drivits av invånarna själva kan göras hur lång som helst. Att stötta lokala processledare i bakgrunden, men också släppa fram kraften och engagemanget från deltagarna själva, har varit en av de stora framgångsfaktorerna i Allmännyttans innovationslabb.

Tillgång till lokaler som kan bli fysiska mötesplatser

I alla de fyra labben har den fysiska mötesplatsen haft stor betydelse. Den möjliggör möten mellan de boende och kan bli en arena för aktiviteter, samtal och utveckling av idéer. På så sätt kan mötesplatsen fungera som en katalysator eller ett lokalt resurscenter. Allt behöver inte ske i lokalen, men deltagarna kan där få kännedom om vart de kan vända sig med en fråga, eller få inspiration och tips om en annan aktivitet i närheten.

Eftersom allmännyttiga bostadsbolag ofta äger och förvaltar lokaler av olika slag så har man här möjlighet att använda dem på ett smart sätt, och eventuellt ingå partnerskap med andra aktörer som är ännu bättre på att driva olika typer av aktiviteter. Bostadsbolaget blir genom sitt ägande en möjliggörare.

Engagerade lokala processledare

För att en områdesutveckling ska kunna ske behövs det ofta en person som ser vilka möjligheter och resurser som finns, och som kopplar ihop de olika aktörerna och personerna för att de ska kunna jobba mot gemensamma mål.

Denna roll kan kallas för lokal processledare, eller som på engelska ”community organizer”. Det är en person som är bra på att lyssna, fånga upp frågor som är aktuella och berör människor, stötta dem att tänka strategiskt och stärka personerna så att de så småningom kan driva sina frågor på egen hand. Sådana personer har funnits på alla fyra labben, vilket bidragit starkt till framgången.

Samverkansavtal och partnerskap

På alla labben har arbetet skett i partnerskap och samverkan mellan flera aktörer. Här har till exempel Röda korset, Svenska kyrkan, olika studieförbund, Hyresgästföreningen och andra föreningar varit samverkansparter. Detta är en viktig framgångsfaktor och kanske helt nödvändigt för att komma åt den komplexa samhällsutmaning som utanförskap och segregation handlar om.

Samtidigt kan konstateras att samverkan kräver tid och arbete. Det är viktigt att alla inblandade kan enas om en gemensam målbild, formulera mätbara mål och ta fram en strategi som alla aktörer står bakom. Partnerskap ska leda till konkret handling – det handlar inte enbart om informationsutbyte mellan aktörerna, utan om aktivt agerande.

Filmer från projektet

Lina Hage i Södertälje är enligt polisen ett särskilt utsatt område. Här har det allmännyttiga bostadsföretaget Telgebostäder bestämt sig för att göra extra satsningar för att förhindra att ungdomarna som bor hos dem ska dras in i gängbrottslighet och drogproblem. Mötesplatsen i Lina Hage har öppnat upp för ungdomsverksamhet på kvällarna och andra föreningsaktiviteter på dagarna. Ungdomsledarna menar att de på så sätt räddat några unga från kriminalitet.

Portalen i Norrköping är en mötesplats för dem som vill ta ett steg närmare egen försörjning. Den drivs av det allmännyttiga bostadsföretaget i Norrköping tillsammans med kommunen, Svenska kyrkan, ABF och Marieborgs folkhögskola. Här har gjorts en särskild satsning på arbetslösa kvinnor. Lubna Mousa är en av dem som fått jobb.

Slutsatser från följeforskningen

Bostadsforskaren Martin Grander från Malmö universitet har varit följeforskare i Allmännyttans innovationslabb. Nedan följer några exempel på sammanfattande slutsatser i hans rapport. Hela rapporten finns som pdf nedan.

Det är segregationens symptom och inte orsaker som bekämpas

Följeforskningen visar att verksamheten i labben i huvudsak riktar in sig på segregationens symptom, det vill säga de yttringar på bakomliggande problem som finns i dagens allt mer polariserade städer. Detta gör dock labben på ett förtjänstfullt och effektivt sätt.

En lokal aktör som ett kommunalt bostadsföretag eller en lokal hyresgästförening har oftast inte heller möjlighet att komma till rätta med de ökade skillnader i levnadsvillkor som präglar städerna, menar Martin Grander. De bakomliggande orsakerna till ojämlikhet är strukturella och bortom rådighet för aktörerna i labben.

Vikten av lokal förankring

”Med och inte för” är ett perspektiv som har präglat arbetet i alla fyra labben. I forskningen har detta perspektiv benämnts som potentialorienterat. De boendes kunskap, önskemål och förmågor har varit en nyckel i alla fyra labben.

Arbete trumfar allt …

Det är arbete som står högst på önskelistan för så gott som alla deltagare i labben påpekar Martin Grander. Att få arbeta och göra nytta är oerhört viktigt för självkänslan och identiteten och något som han menar blev tydligt i intervjuerna under labbtiden – är man inte förvärvsarbetande är man inte något. Denna systemintegration är normen i samhällets innanförskap.

… men först ett socialt sammanhang

Samtidigt som arbete trumfar allt är en annan viktig slutsats att det sociala sammanhang som skapas på mötesplatser som BIS och Portalen är oerhört mycket värt för deltagarna. Den sociala integration som skapas här är därmed också viktig.

Möten, kunskapsutveckling och känslan av att finnas med i ett sammanhang med likasinnade, men också med representanter för samhällets innanförskap, betyder mycket för att komma vidare. De kontakter och nätverk som knyts på mötesplatserna kan även leda till arbete.

Anta ett socialt investeringsperspektiv

Erfarenheterna från labben visar på vikten av att arbeta med långa tidsperspektiv, menar Martin Grander. Många av de insatser som har gjorts kan ses som sociala investeringar där de sociala värdena skapas på lång sikt. Investeringar är inte speciellt kostsamma, men på lång sikt kan de generera stora sociala vinster både för individen och för bostadsområdena.

Dokumentation i dagboksform

Allmännyttans innovationslabb har längs hela vägen i projektet byggt upp en gemensam digital dagbok. Den utgör nu en omfattande dokumentation av innovationslabbens tvååriga resa. De 176 bildsatta inläggen bildar en innehållsrik kunskapsbank av erfarenheter, tankar, analyser, insikter och lärdomar.

Läs dagboken här.

Metoder

Allmännyttans innovationslabb har testat och vidareutvecklat ett flertal olika metoder och verktyg. Här nedan följer några exempel.

Community Art

Metoden går ut på att de boende tillsammans skapar ett konstverk som, när det är färdigt, placeras på en lättillgänglig plats i bostadsområdet. Detta är en kreativ metod för de boende att uttrycka sina behov och idéer kring utvecklingen av sitt bostadsområde. Syftet är också att öka känslan av gemenskap när man skapar tillsammans. Detta testades på labbet i Rannebergen.

Integrationskör

Att sjunga ihop har enligt många hälsofrämjande effekter – både fysiologiska och sociala. Det är också ett bra sätt att lära sig ett nytt språk. Den perfekta kombinationen är därmed att kombinera körsång och integration – en kör där etablerade och icke-etablerade boende kan mötas och göra något meningsfullt och utvecklande ihop. Detta testades i Boden men spred sig även till Norrköping.

Ungdomscafé

Öppna cafékvällar som drivs av ungdomar. Syftet med denna metod är att skapa en arena för ungdomar att träffa varandra och få bra vuxna förebilder samt att stärka ungdomar i att driva frågor de själv tycker är viktiga. I Rannebergen drivs ungdomscaféet av två lokala föreningar, där många av medlemmarna är föräldrar. De startades eftersom föräldrarna var oroliga för sina ungdomar, som vistades i centrumet utan att ha något att göra.

Deep Talk

Deep Talk är en samtalsmetod som användes av konsulten Daniella Durmaz när hon anlitades av innovationslabbet i Lina Hage. Metoden beskrivs som ett öppet forum för människor att få tycka till och uttrycka sina tankar och åsikter. Syftet var att samla ungdomar för konstruktiva samtal om frågor som berör dem, något som i sin tur kan leda till ökad förståelse och självinsikt.

Läslandet

Läslandet kallas de träffar där barn (cirka 3–11 år) och deras vuxna läser och gestaltar kända berättelser tillsammans, ofta med hjälp av improvisationsteater eller andra konstnärliga uttryck. Läslandet har funnits på mötesplatsen i Lina Hage en gång i veckan och har även ordnat sommaraktiviteter. Syftet är att öka bildning, språkinlärning och integration och initiativet kom från assyriska kvinnoföreningen i Södertälje.

Företagsskola

Testades på Portalen i Norrköping med en grupp arbetslösa kvinnor. Syftet var att ge kvinnor verktyg att analysera och utveckla sina affärsidéer och kunskaper om att driva egna företag. Det fick information om de olika alternativ som finns för att driva egen affärsverksamhet – antingen på egen hand eller tillsammans med andra i ett kooperativt företag.

Strukturerat utvecklingssamtal

Metoden Strukturerat utvecklingssamtal utarbetades på Portalen med hjälp av en volontär från kvinnorörelsen Soroptimisterna, som hade lång erfarenhet av att hålla utvecklingssamtal. Grunden i metoden är en befintlig samtalsmodell som har anpassats till Portalens behov, där det centrala är att deltagarna ofta har ett annat ursprung än svenskt och att samtalet ska kunna användas mellan yrkesmentorerna och deras adepter.

Metoden går ut på att använda visualiseringar som stöd. Även de som är svaga i svenska kan därmed uttrycka sig. Samtalet består av fem steg med olika teman.

Dagboksmetoden – Share stories

En gemensam digital dagbok är ett bra verktyg för dokumentation och marknadsföring av lokala utvecklingssatsningar. Detta är en metod och ett arbetsverktyg som Allmännyttans innovationslabb använt längs hela vägen i projektet men skulle även kunna användas lokalt i ett stadsdelsutvecklingsprojekt.

Syftet är att löpande dokumentera och kommunicera det som händer för att skapa stolthet och synliggöra för de boende och andra inblandade allt som de åstadkommit. Detta kan skapa engagemang bland de inblandade aktörerna – och locka in nya. Vi ser också att det kan avlasta projektledaren i kommunikationsarbetet då man är flera som hjälps åt att skriva i dagboken.

Lokal feriejobbsmodell – Unga områdesutvecklare

I Rannebergen har man tagit fram en egen lokal modell för feriejobb. Syftet är att ungdomarnas insatser under anställningen ska bidra till utveckling av bostadsområdet. Ungdomarna har antingen själva fått välja ett tema som de tycker är viktigt eller fått ett uppdrag från arrangörerna. Ett sådant uppdrag kan exempelvis vara att ungdomarna ska planera och genomföra sommaraktiviteter för barn som bor i området.

Mötesplats som katalysator

En fysisk mötesplats kan vara en viktig resurs för att höja den kollektiva förmågan i ett bostadsområde. Den möjliggör möten mellan de boende och kan bli en viktig arena både för aktiviteter, samtal och utveckling av idéer.

Mötesplatsen kan också bli en informationscentral och ett slags lokalt resurscenter, dit människor söker sig för att be om hjälp eller fråga om olika saker. De personer som bemannar mötesplatsen behöver inte kunna ge svar på alla frågor, men de kan guida människor vidare.

En fysisk mötesplats kan därför ses som en metod och en åtgärd för att motverka utanförskap. På alla labben har denna metod använts och den fysiska mötesplatsen har varit central för områdesutvecklingen.

Samverkansavtal med föreningar

I satsningar som syftar till att lyfta bostadsområden är det många som har målsättningen att skapa ett aktivt föreningsliv. Föreningarna är i sin tur ofta beroende av olika typer av bidrag för att kunna driva sina aktiviteter.

I vissa bostadsområden är föreningslivet mycket begränsat, och då finns behov av att hitta personer som vill starta nya föreningar. Det kan också saknas kunskap om hur man driver en förening och hur man kan hitta hållbara lösningar för föreningens ekonomi.

Istället för att enbart sponsra föreningar kan man ta fram samverkansavtal, som förutom ekonomiskt bidrag i uppstartsfasen också ställer krav på att föreningen arbetar med sin egen utveckling. I Rannebergen ingick det till exempel i avtalet att föreningarna skulle delta i en föreningskurs för att kunna stå bättre på egna ben i framtiden. På föreningskursen fick de till exempel lära sig hur de skulle gå till väga för att söka bidrag.

Om projektet, labben, projektgruppen och begreppet innovativitet

Vilka var de fyra labben? Vilka medverkade i projektgruppen? Vad är egentligen det innovativa? Det och fler frågor får du svar på här.

Mer om projektet

För att fler ska kunna göra mer mot segregation

Att lösa utmaningarna kring segregationen, där socioekonomiska skillnader mellan bostadsområden skapar en negativ utveckling för hela samhället, ligger i både allmännyttans och andra samhällsaktörers intresse.

Det finns redan många framgångsrika verksamheter runt om i landet – och många aktörer, bland annat allmännyttiga bostadsbolag, vill göra ännu mer. För att komma i kapp med samhällsutvecklingen behöver volymen på dessa lyckosamma initiativ ökas, så att de blir ordinarie verksamhet på flera ställen.

Med stöd av Vinnova och med flera partner

Sveriges Allmännytta har fått finansiering från den statliga innovationsmyndigheten Vinnova för att kunna bidra till detta. Stödet avser projektet Allmännyttans innovationslabb, som inneburit en unik möjlighet att ta tillvara på den kompetens, erfarenhet, vilja och engagemang som finns på många orter. Genom att utveckla dessa verksamheters potential, dokumentera erfarenheterna och sedan sprida dem nationellt ska fler ges möjlighet att göra mer.

Förutom Sveriges Allmännytta, som tog initiativet till projektet, finns projektpartnerna Hyresgästföreningen, Malmö universitet, Sustainable Innovation, Norrköpings kommun och Hyresbostäder i Norrköping.

Två år och fyra innovationslabb

Projektet har pågått under två år och under den tiden har fyra innovationslabb genomförts runt om i Sverige. Där har de lokala metoderna, verktygen och modellerna – som fokuserar på minskad långtidsarbetslöshet, förbättrat skolresultat, stärkt samhällsservice och minskad brottslighet – testats och vidareutvecklats.

Läs gärna mer här

 

Fyra innovationslabb

Under våren 2018 arbetade projektet med att efterlysa och kartlägga intressanta satsningar och verksamheter som kunde bli labb. Över 80 goda exempel från hela landet kom in och kunskapen om dessa hade projektet sedan nytta av längre fram. Fyra verksamheter valdes ut som lämpliga labb och platserna blev Boden, Göteborg, Norrköping och Södertälje.

Innovationslabbet i Boden

Bodenbos mål var att hitta en fungerande samverkan med andra lokala aktörer – bland andra Svenska kyrkan, Röda korset och kommunen – för att stötta nyanlända att bli en del av samhället och komma in på arbetsmarknaden. Namnet för verksamheten är BIS: Boden, Integration och Samverkan.

Mycket har handlat om att synkronisera och effektivisera insatser som redan görs, för att skapa en sammanhållen väg in i samhället för dem som är nya i Sverige. Det fokusområde som adresserats här har varit minskad långtidsarbetslöshet. Exempel på metoder som använts här är språkcafé och matlagningsträffar.

Innovationslabbet i Göteborg

Vårt Rannebergen är ett partnerskap mellan Hyresgästföreningen i Göteborg, Bostadsbolaget och Göteborgs stad. Syftet med satsningen är att skapa trygghet, inflytande och gemenskap i bostadsområdet Rannebergen. Den utmaning som det här innovationslabbet ville hitta lösningar på har handlat om att det saknats möjligheter för meningsfull fritid för barn och ungdomar i Rannebergen. Detta har för de boende också hängt samman med fokusområdet ökad samhällsservice.

Ungdomscaféer, en hundförening och en kurs i föreningskunskap är bara några exempel på saker som hänt här under labbtiden.

Innovationslabbet i Norrköping

Det här labbet har framför allt inriktats på arbetslösa utrikesfödda kvinnor. Målet är att öka deltagarnas självförtroende, bredda deras nätverk och att få till stånd anställningsintervjuer. Innovationslabbet har funnits på Portalen, som sedan 2011 drivs av Hyresbostäder i Norrköping, studieförbundet ABF, Marieborgs folkhögskola, Svenska kyrkan och Norrköpings kommun. Syftet är att stötta hyresgästerna i stadsdelarna Hageby och Ringdansen att få jobb eller börja studera.

Labbet har erbjudit kvinnorna workshops, föreläsningar och studiebesök. De har fått starta eget-inspiration, pratat kvinnohälsa och till exempel fått pröva på Svenska med baby, som är ett samarbete med stadsbiblioteket. Fokus har varit på att minska långtidsarbetslösheten för utlandsfödda kvinnor.

Innovationslabbet i Södertälje

I bostadsområdet Lina Hage har Telge Bostäder startat en mötesplats tillsammans med det lokala föreningslivet. Fokus är på ungdomar, 10–15 år. Mötesplatsen vill stötta ungdomar så att de får en positiv framtidstro och positiva förebilder istället för de kriminella, som många ser upp till idag.

Det övergripande målet för det här labbet var därför minskad brottslighet och höjda skolresultat. Exempel på aktiviteter och metoder som testats här är biodling, lästräffar för barn, läxhjälp och innebandyturnering. Här har också testats så kallade Deep talk-träffar, som är en samtalsmetod för ungdomar.

Läs gärna mer här

Medverkande i projektgruppen

I projektgruppen medverkade Sveriges Allmännytta, Hyresgästföreningen, Sustainable Innovation, Malmö universitet, Norrköpings kommun och Hyresbostäder i Norrköping. Följeforskning har bedrivits under projektets gång och bostadsforskaren Martin Grander på Malmö universitet har följt, analyserat och skrivit en rapport om projektet.

Vad är innovativt?

Vari ligger då det innovativa i de metoder och verksamheter som beskrivs ovan, kanske någon undrar. Vinnova har dock varit noga med att tolkningen av innovation i detta sammanhang ska göras brett och flexibelt. Uppdraget har varit att vara nyskapande i ”vad, var, hur och varför” – anpassat till lokala förutsättningar.

Det innovativa ligger alltså inte i att få fram radikalt nya metoder, utan kan istället handla om att metoder provas för första gången – eller med nya aktörer – på olika orter runt om i landet.

Ett exempel på detta är att verksamheten på BIS i Boden tagit starkt intryck av Portalens verksamhet i Norrköping, och därför mer eller mindre kan ses som en kopiering. Uppstarten på BIS skulle tagit mycket längre tid om man inte fått tillgång till de erfarenheter som gjorts i Norrköping.

Andra exempel är metoden stadsdelsmammorna från Stockholm, som labbet i Norrköping fick kännedom om tack vare projektet och som nu lokalt anpassats till att passa Portalen i Norrköping.