Att isolera rör och ventilationskanaler är en relativt enkel åtgärd som snabbt kan betala sig. Ett oisolerat varmvattenrör bidrar till en energiförlust om 45 W/m, jämfört med ett med 20 mm isolering där förlusten minskas till 8 W/m. Den läckande värmen kommer visserligen byggnaden tillgodo under vintern, men inte på rätt plats och på sommaren är det en ren förlust. Se över om det är möjligt att enkelt åtgärda bristande isolering och om det är möjligt att öka mängden isolering. Se därefter över temperaturerna i systemen och se om det går att sänka dem.

På vinden kan det ofta finnas plats för mer isolering, sikta på totalt 500 mm om det finns plats. Gärna lite mer om det går. Tänk samtidigt på att tilläggsisoleringen kan förändra förutsättningarna och öka risken för fuktproblem – rådgör med en fuktsakkunnig eller motsvarande. 

Räkneexempel: Om isoleringen på vinden ökas från 200 mm till 500 mm isolering kan energianvändningen minska med 5–7 kWh/m2 Atemp, år. 

Att tilläggsisolera väggar är ofta mer komplicerat och därmed dyrare, men kan ge en större besparing. När det finns behov av fasadunderhåll och du ändå har kostnader för etablering, ställning m.m. passa på och tilläggsisolera. Och tänk på att väggen kanske inte behöver bli så tjock om högpresterande isolering används- 

Räkneexempel: Om isoleringen av ytterväggar ökas från 100 mm till 250 mm isolering kan energianvändningen minska med 10–15 kWh/m2 Atemp, år. 

En dåligt isolerad grund kan ofta innebära klagomål från hyresgästen om kalla golv. Det kan åtgärdas. Att tilläggsisolera en grundkonstruktion kan vara mycket svårt – men inte omöjligt.  

Räkneexempel: För ett mindre flerbostadshus med grundkonstruktion mot mark kan tilläggsisolering minska energianvändningen med 4–6 kWh/m2 Atemp, år. 

Har ni genomfört termografering? Då har ni kanske hittat köldbryggor som ni kan åtgärda. Har ni stora köldbryggor runt balkonger, grund och takfot som ni kan åtgärda kanske? 

Räkneexempel: Om köldbryggor runt balkonger, takfot och grund kan åtgärdas så kan energianvändningen minska med 4–6 kWh/m2 Atemp, år. 

Att byta eller förbättra fönster kan ge stor energibesparing. Förbättring kan ske genom att en ny isolerkassett monteras i befintligt fönster eller med montage av ett energiglas.

Räkneexempel: Om fönstren förbättras från U-värde 2,5 W/m2K till 0,9 W/m2K kan energianvändningen minska med 10–15 kWh/m2 Atemp, år.

Finns det ingen värmeåtervinning på ventilationen finns det mycket energi att spara. Det kan ske med frånluftsvärmepumpar eller FTX-ventilation. Med båda alternativen kan du minska energibehovet för uppvärmning, men du ökar elbehovet. Säkerställ att du utvärderar nyttan där du tar hänsyn till både ökning och minskning av energi – där de olika energislagen kostar olika mycket.

Vi värmer upp en massa vatten som vi spolar ut i avloppet helt i onödan. Ungefär 10–20 % av den energin kan återvinnas med hjälp av spillvattenvärmeväxling.

Räkneexempel: Om spillvattenvärmeväxling installeras kan energibehovet för varmvatten minska med 3–6 kWh/m2 Atemp, år.

Ventilationsluft kan förvärmas, på vintern, och kylas, på sommaren genom att utnyttja markens temperatur. Principen innebär att man cirkulerar ett medium (vanligtvis vatten med frysskydd) till ett värme-/kylbatteri som innebär att ventilationsluften kan förvärmas på vintern och kylas på sommaren.

Räkneexempel: För ett mindre flerbostadshus med FTX-ventilation kan energibehovet för värme minska med 5–7 kWh/m2 Atemp, år, om luften förvärms innan ventilationsaggregatets värmeväxlare.

Många äldre byggnader är otäta. Genomför täthetsprovning och läckagesökning för att identifiera otätheter. Om en byggnad lufttätas måste även ventilationen ses över.

Räkneexempel: För ett mindre flerbostadshus med för hög luftomsättning, där fönster och fönsteranslutningar ses över kan energibehovet för värme minska med 3–5 kWh/m2 Atemp, år.

Att betala för det varm- och kallvatten man använder ger incitament för att minska vattenanvändningen. Ofta minskar vattenanvändningen med 10-20 % efter införande.

Räkneexempel: Om individuell debitering och mätning av varmvatten införs kan energianvändningen för varmvatten minska med 3–5 kWh/m2 Atemp, år.

Gamla armaturer kan ha vattenflöden som är väsentligt högre jämfört med nya snålspolande armaturer, samtidigt även kräver mer aktivt val av användaren om denne vill ha varmvatten. Varmvattenanvändningen kan minska med 10–20 % vid byte till mer energieffektiv armatur.

Räkneexempel: Byte till energieffektiva vattenarmaturer kan ge en energibesparing om 5–7 kWh/m2 Atemp, år.

I tvättstugan är naturligtvis steg ett att informera de boende kring hur de kan påverka energianvändningen och att kontrollera att utrustningen fungerar som den ska. Men utrustningen kan behöva bytas ut och säkerställ då att ni väljer de mest energieffektiva alternativen.

Räkneexempel: En varmvattenkopplad tvättmaskin kan minska elanvändningen med 750–1250 kWh/år och en torktumlare med värmepumpsteknik kan minska elanvändningen med 1000–3000 kWh/år.

Precis som individuell debitering och mätning av vatten ger incitament för minskad vattenanvändning, så kan olika lösningar för att ta betalt för tvättning vara aktuellt. Den vanligaste lösningen idag är att boende betalar en fast avgift för varje tvättmaskin som de kör.

Gamla lampor och lysrör kan bytas ut till LED med styrning som säkerställer att belysningen inte används i onödan.

Räkneexempel: Ny LED-belysning med väl fungerande styrning, som ersätter lysrör med mindre bra styrning kan sannolikt minska elanvändningen med 1–2 kWh/m2 Atemp, år.