Den enklaste affärsmodellen är schablondebitering, med ett fast påslag på hyran på p-platsen (eventuellt med en klausul att vid förbrukning över x mängd kWh/månad debiteras kunden med pris X/kWh).

Men det finns flera olika modeller, alla med sina för- och nackdelar.

Affärsmodeller – olika sätt att ta betalt

Schablonkostnad inklusive el

Detta är den enklaste lösningen vid kontors- och bostadsparkering med fasta förhyrda p-platser. Schablonkostnaden ska täcka upp både investeringskostnaden för laddinfrastrukturen och en genomsnittlig elanvändning. Med en mätare installerad kan kostnaden justeras till exempel årsvis, vid omfattande laddning om avtalet medger den möjligheten.

Denna affärsmodell ger inga incitament att minska sin körning genom att till exempel åka kollektivt, då kostnaden ändå är samma. Det är viktigt att tänka på bindningstid i avtalet. Några exempel är 3 respektive 12 månader. Skriv in i avtalet att elanvändningen inte får överstiga en viss mängd. Mät elen och följ upp även om den inte debiteras till hyresgästen.

Några exempel är 500 eller 650 kr/månad utöver p-platshyra och då ingår elen.

Så här arbetar Stockholmshem med schablondebitering.

Fast kostnad + använda kWh vid IMD

Om bostadsföretaget har system för IMD kan den använda elen debiteras till hyresgästen till exemepl på hyresavin. En fast kostnad tas ut för investering och tillgången till laddplats och elanvändningen debiteras direkt till hyresgästen.

Detta system uppfattas som tydligt och rättvist i och med att man bara betalar för den energi man faktiskt laddar.

Några exempel från allmännyttan är en fast kostnad på cirka 150–250 kr. Om det finns integrering med FastAPI kan kostnader och elanvändning visas i till exempel en boendeapp.

Fast kostnad och operatör som debiterar elen

I den här modellen är det en extern operatör som har hand om debitering av el till hyresgästerna. Det finns flera varianter på affärsmodeller hos de olika operatörerna men generellt är det fastighetsägaren som äger själva infrastrukturen (kablage, laddstationer) och operatören som håller med kundtjänst och debiterar hyresgästen för använd el. Fastighetsägaren tar en fast avgift för tillgången till laddplats.

MKB är ett exempel som har avtal med en extern operatör. Läs mer här!

Ta betalt för tid – offentliga p-platser

Det här metoden är vanlig vid korttidsparkering där man inte vill att platserna ska blockeras under lång tid, som vid semi-snabb eller snabbladdning i offentliga miljöer.

Ett exempel är att ta betalt för laddad tid med ett krav om att platsen enbart får utnyttjas när laddning sker. För att få bra ekonomi i investeringen behöver nyttjandegraden av laddstationen maximeras. Här kan kombinationen av tillståndsparkering samt debitering av laddtid vara en modell.

Tre goda exempel från medlemsbolagen

"Vi har valt ett rättvist system"

Östersundshem blev fossilfria redan 2015 sedan de fasat ut all eldningsolja och bytt ut hela bilparken till elbilar. Året därpå gjorde de en bred inventering inom hela beståndet för att kunna stå redo med laddplatser och möta hyresgästernas behov. De har extern förvaltning av sitt parkeringsbestånd och även anlitat en laddoperatör som har helhetsansvar.

”Vi har hittat en affärsmodell som kan erbjuda laddplats även till kommunens invånare”

Stångåstaden i Linköping har hittills haft en försiktig och avvaktande approach. Enstaka laddstolpar har installerats på förfrågan. Genom samverkan med det kommunala energibolaget planerar de nu för att skala upp möjligheterna elbilsladdning, både inom beståndet och publikt.

”Att ta betalt per kilowattimme är mest naturligt för oss”

De som hyr bilplats med laddmöjlighet hos MKB Fastighets i Malmö ska kunna parkera nära sitt hem, bidra till att täcka kostnaden för inköp och installation av laddbox, men bara behöva betala för den el de faktiskt förbrukar. Enkelt, rättvist och miljösmart är tanken. Valet av laddstrategi går i linje med bolagets hållbarhetskommunikation i stort.