Detta är den enklaste lösningen vid kontors- och bostadsparkering med fasta förhyrda p-platser. Schablonkostnaden ska täcka upp både investeringskostnaden för laddinfrastrukturen och en genomsnittlig elanvändning. Med en mätare installerad kan kostnaden justeras till exempel årsvis, vid omfattande laddning om avtalet medger den möjligheten.

Denna affärsmodell ger inga incitament att minska sin körning genom att till exempel åka kollektivt, då kostnaden ändå är samma. Det är viktigt att tänka på bindningstid i avtalet. Några exempel är 3 respektive 12 månader. Skriv in i avtalet att elanvändningen inte får överstiga en viss mängd. Mät elen och följ upp även om den inte debiteras till hyresgästen.

Några exempel är 500 eller 650 kr/månad utöver p-platshyra och då ingår elen.

Så här arbetar Stockholmshem med schablondebitering.

Om bostadsföretaget har system för IMD kan den använda elen debiteras till hyresgästen till exemepl på hyresavin. En fast kostnad tas ut för investering och tillgången till laddplats och elanvändningen debiteras direkt till hyresgästen.

Detta system uppfattas som tydligt och rättvist i och med att man bara betalar för den energi man faktiskt laddar.

Några exempel från allmännyttan är en fast kostnad på cirka 150–250 kr. Om det finns integrering med FastAPI kan kostnader och elanvändning visas i till exempel en boendeapp.

I den här modellen är det en extern operatör som har hand om debitering av el till hyresgästerna. Det finns flera varianter på affärsmodeller hos de olika operatörerna men generellt är det fastighetsägaren som äger själva infrastrukturen (kablage, laddstationer) och operatören som håller med kundtjänst och debiterar hyresgästen för använd el. Fastighetsägaren tar en fast avgift för tillgången till laddplats.

MKB är ett exempel som har avtal med en extern operatör. Läs mer här!

Det här metoden är vanlig vid korttidsparkering där man inte vill att platserna ska blockeras under lång tid, som vid semi-snabb eller snabbladdning i offentliga miljöer.

Ett exempel är att ta betalt för laddad tid med ett krav om att platsen enbart får utnyttjas när laddning sker. För att få bra ekonomi i investeringen behöver nyttjandegraden av laddstationen maximeras. Här kan kombinationen av tillståndsparkering samt debitering av laddtid vara en modell.

Att mäta är att veta och utan mätning kan ni inte veta hur mycket el som används vid laddstationerna. Välj en laddstation med möjlighet att mäta oavsett om ni tar betalt för använd el eller inte. Det är också ett krav att förbereda för mätning om finansiering från Klimatklivet ska sökas.

Tillgång till effekt i byggnader kan variera kraftigt. För att kunna installera laddstationer behöver ni undersöka kapaciteten i den aktuella byggnaden, ta hjälp av en elektriker. Har ni gjort energieffektiviseringar i byggnaderna brukar det finnas god kapacitet.

När ni planerar för flera laddstationer är det bra att börja med att undersök om det är möjligt att installera laddstationer längs existerande huvud- och gruppledningar. De flesta laddar ofta och lite varför en inventering av var det finns utrymme för vilken typ av laddning, och hur många, är ett första steg. När inventeringen är gjord kommer ni även att se var det saknas kapacitet för att täcka laddbehovet inom de närmaste åren. Där det saknas kapacitet i huvud- och gruppledningar är i störst behov av långsiktiga och planerade investeringar. Där det finns kapacitet kan ni växa organiskt i takt med efterfrågan.

Ta kontakt med ert energi och elnätföretag kring effektkapaciteten. De lokala variationerna för effektkapacitet är stora och ni kan tillsammans göra en plan för att möte framtida efterfrågan på laddstationer.

Det viktigt att den laddinfrastruktur som byggs måste kunna hantera någon form av laststyrning. Det pris en beställare som sätter upp en laddplats har idag, består bland annat av en effekttariff. Denna baseras på den timme som hade det största effektuttaget under månaden. Alltså betalar elnätets kund för den högst förbrukande timmen. Om det installeras tre laddpunkter på en och samma plats kommer effekten skjuta i höjden om dessa används samtidigt. Här behövs då ett system som kan känna av när uttaget närmar sig toppen och då kan lastbalansera, det vill säga styra ned effekten så att inte en förutbestämd effekttopp överstigs.

Genom lastbalansering kan fastighetsägare sänka sina elkostnader. Det går att lastbalansera i laddpunkten eller över hela laddplatsen (huvudledning). Laststyrning över hela laddinfrastrukturen skapar möjlighet att laststyra mot hela byggnadens eller nätabonnemangets tillgängliga effekt. Detta för att optimera nätkostnader och laddning utifrån tillgänglig kapacitet och för att kunna maximera antalet laddplatser.

I smarta laddstationer ingår viss lastbalansering.

Kommunikationslösning mellan laddstationer och övergripande system för administratör kan ske via mobilnätet eller över fastighetens internet via LAN- eller wifi-lösning.

Vid ett operatörsavtal ska man som fastighetsägare säkerställa att man får tillgång till den statistik och info som operatören samlar i sitt övergripande system. Det finns i dagsläget inget officiellt standardiserat kommunikationsprotokoll, men däremot en inofficiell standard som heter OCPP (Open Charge Point Protocol). Ser man till att detta stöds finns goda chanser att kunna byta operatör utan att behöva byta hårdvara om behovet skulle uppstå.

Det övergripande systemet för administratörer kommer troligen att behöva kommunicera med både Fastighetssystem samt lås- och passagesystem. Bland annat kommer ni säkerligen vilja debitera elanvändningen på hyresavin, vilket kräver integration. Här bör ni kravställa era integrationer så att det övergripande systemet använder sig av och är certifierat för fastAPI.

Elsäkerhetsverkets praxis och rekommendation är att installerad utrustning ska skyddas av brytare som uppfyller kraven för personskydd 30 mA märkutlösningsström och mot överlagrad likström (DC). En jordfelsbrytare av Typ B klarar detta men det finns även andra likvärdiga lösningar.

V2G innebär att bilbatterier jobbar tillsammans för att reducera effektspikarna (upp/ned) i lokal- och regionnät (kan det även ibland refereras till som frekvenskontroll). De laddplatser som byggs idag bör inte hindra V2G lösningar. Det innebär att det övergripande systemet för administration och laststyrning dels ska följa etablerade kommunikationsprotokoll, dels att laddstationerna ska hantera mätning. Att planera laststyrning över hela laddinfrastrukturen skapar möjlighet att bygga vidare på framtida V2G lösningar men även inkludera till exempel egen solelsproduktion.

Gör alltid en lokal nulägesanalys inför upphandlingar av laddtjänster eller laddinfrastruktur. Lägg lite tid på att planera före genomförandet annars kan ni bli inlåsta i föråldrade lösningar.