Placeholder

Prognos laddbilar

Branschorganisationen Bil Sweden prognostiserar att andelen laddbara fordon kommer att vara 24 procent av nyförsäljningen 2020 och 30 procent 2021. Trafikverket har i en scenarioanalys gjort bedömningen att det bör finnas cirka 1 miljon laddbara fordon för att nå transportsektorns utsläppsmål till 2030. Trafikanalys prognostiserar att det 2022 kommer att finnas cirka 280 000 laddbara personbilar i trafik, vilket i så fall kommer att utgöra 5,4 procent av alla personbilar i trafik. Elbilar (BEV) bedöms utgöra 1,8 procent av flottan och laddhybrider 3,6 procent.

Snabb utveckling kräver snabba förändringar

Denna snabba utveckling innebär snabba attitydförändringar bland både beslutsfattare och kunder. Laddinfrastrukturlösningar börjar bli krav i till exempel arkitekttävlingar och vid markanvisningar, fastighetsägare får frågor om laddplatser och företag fattar beslut om att byta ut hela eller delar av sin fordonsflotta till eldrivna fordon.

1 miljon fossila fordon ska ersättas med laddbara fordon till 2030 för att klara våra klimatmål. Det innebär att minst 20 procent av fordonsflottan kräver laddinfrastruktur. Om ni har en parkeringsnorm på 1,0 så kommer alltså 20 procent av parkeringarna behöva laddmöjlighet till 2030. Om ett bostadsområde eller fastighet har ett parkeringstal på 0,5 så måste 40 procent av parkeringsplatserna vara utrustade.

Här hittar du senaste informationen om antalet laddbilar i Sverige.

Det här behöver du tänka på

  • Dimensionering av antalet laddplatser
  • Hur ska vi ta betalt och hur kommunicerar vi det?
  • Teknisk installation och effektkapacitet i byggnaden

Våga testa! Lär av erfarenheter!

Det bästa sättet att lära sig om laddinfrastruktur är att testa i liten skala. Att installera några få laddpunkter kräver inte mycket förberedelse och jobb. Installera en laddplats för normalladdning eller undersök om det finns en motorvärmarplats som går att konvertera. Den enklaste affärsmodellen är schablondebitering, med ett fast påslag på hyran på p-platsen (eventuellt med en klausul att vid förbrukning över x mängd kWh/månad debiteras kunden med pris X/kWh.

Affärsmodeller – olika sätt att ta betalt

Schablonkostnad inklusive el

Detta är den enklaste lösningen vid kontors- och bostadsparkering med fasta förhyrda p-platser. Schablonkostnaden ska täcka upp både investeringskostnaden för laddinfrastrukturen och en genomsnittlig elanvändning. Med en mätare installerad kan kostnaden justeras till exempel årsvis, vid omfattande laddning om avtalet medger den möjligheten.

Denna affärsmodell ger inga incitament att minska sin körning genom att till exempel åka kollektivt, då kostnaden ändå är samma. Det är viktigt att tänka på bindningstid i avtalet. Några exempel är 3 respektive 12 månader. Skriv in i avtalet att elanvändningen inte får överstiga en viss mängd. Mät elen och följ upp även om den inte debiteras till hyresgästen.

Några exempel är 500 eller 650 kr/månad utöver p-platshyra och då ingår elen.

Så här arbetar Stockholmshem med schablondebitering.

Fast kostnad + använda kWh vid IMD

Om bostadsföretaget har system för IMD kan den använda elen debiteras till hyresgästen till exemepl på hyresavin. En fast kostnad tas ut för investering och tillgången till laddplats och elanvändningen debiteras direkt till hyresgästen.

Detta system uppfattas som tydligt och rättvist i och med att man bara betalar för den energi man faktiskt laddar.

Några exempel från allmännyttan är en fast kostnad på cirka 150–250 kr. Om det finns integrering med FastAPI kan kostnader och elanvändning visas i till exempel en boendeapp.

Fast kostnad och operatör som debiterar elen

I den här modellen är det en extern operatör som har hand om debitering av el till hyresgästerna. Det finns flera varianter på affärsmodeller hos de olika operatörerna men generellt är det fastighetsägaren som äger själva infrastrukturen (kablage, laddstationer) och operatören som håller med kundtjänst och debiterar hyresgästen för använd el. Fastighetsägaren tar en fast avgift för tillgången till laddplats.

MKB är ett exempel som har avtal med en extern operatör. Läs mer här!

Ta betalt för tid – offentliga p-platser

Det här metoden är vanlig vid korttidsparkering där man inte vill att platserna ska blockeras under lång tid, som vid semi-snabb eller snabbladdning i offentliga miljöer.

Ett exempel är att ta betalt för laddad tid med ett krav om att platsen enbart får utnyttjas när laddning sker. För att få bra ekonomi i investeringen behöver nyttjandegraden av laddstationen maximeras. Här kan kombinationen av tillståndsparkering samt debitering av laddtid vara en modell.

Framtidens mobilitet

I omställningen till ett hållbart samhälle är frågeställningar som hur vi transporterar oss och hur vi ser på bilismen under stor förändring. Framtidsvisionerna som ritas upp handlar om tillgången till transport och inte så mycket om ägandet av bil. Transportbehovet finns kvar men kommer utföras på andra sätt än idag och man tittar bland annat på mobilitetshubbar där man har sömlös tillgång till cykel, små bilpoddar, kollektivtrafik, elsparkcyklar och bilar på ett och samma kort. Det här ger flera samhällsnyttor så som minskade kostnader för den enskilde personer men även ett effektiv delande av resurser.

Behov av laddinfrastruktur

Ett steg på vägen är övergången till laddbilar och därmed behovet av laddinfrastruktur. Behovet av laddinfrastruktur kommer öka och det kan innebära stora investeringar för flera samhällsaktörer; kommuner, energiföretag, fastighetsägare och andra företag. Det är även en möjlighet att utveckla affärsmodeller och tillhandahålla lösningar för ett framtida attraktivt boende.

Elbilars batterier kan vara en tillgång för våra fastigheters och samhällets övergripande elförsörjning och bidra till ökad robusthet i elsystemet. Det här kommer vi troligen få se mer av när V2G blir allt vanligare.

Digitalisering förändrar beteenden

Att investera i och ha kontroll på laddinfrastrukturen i och kring våra fastigheter kommer vara en del av vårt kärnuppdrag som bostadsleverantör och samhällsbyggare. Med digitaliseringen som hjälpmedel kommer vi nog i framtiden se förändrade resmönster, vilket kommer påverka behovet av laddstationer men även parkeringsplatser i stort.

Som medlem i Allmännyttans Mobilitetsnätverk kan du ta del av kunskap och erfarenheter.

Reaktivt och proaktivt

När den första förfrågan kommer är det förhållandevis lätt, rent tekniskt, att sätta upp en enskild laddstation. Kontrollera effektkapaciteten, välj affärsmodell och genomför installationen. Men sen då? Om det kommer fler som frågar efter laddplats i samma byggnad, kommer effektkapaciteten räcka då? Om investeringen är orimligt dyr, vad gör vi då? Kommer hyresgäster behöva byta parkeringsplats och går de verkligen med på det?

Bygg ut successivt

Ett vanligt arbetssätt är att i början agera reaktivt på förfrågan från hyresgäster för att inte ta på sig förstora kostnader. Det här ger också en möjlighet att skaffa kunskap om hur det fungerar och hitta rutiner för företagets interna processer. Här är det viktigt att ha god kommunikation så hyresgästerna känner till att ni kan installera laddstationer på vissa platser. Med tiden kommer behovet att öka och man behöver, kanske tillsammans med kommunen och energiföretaget, göra större satsningar och strategier för hur man ska kunna göra många laddstationer.

Ett exempel på detta arbetssätt är medlemsbolaget ÖrebroBostäder, läs mer här!

Tekniska råd

Välj en laddstation med mätning

Att mäta är att veta och utan mätning kan ni inte veta hur mycket el som används vid laddstationerna. Välj en laddstation med möjlighet att mäta oavsett om ni tar betalt för använd el eller inte. Det är också ett krav att förbereda för mätning om finansiering från Klimatklivet ska sökas.

Undersökning av effektkapacitet

Tillgång till effekt i byggnader kan variera kraftigt. För att kunna installera laddstationer behöver ni undersöka kapaciteten i den aktuella byggnaden, ta hjälp av en elektriker. Har ni gjort energieffektiviseringar i byggnaderna brukar det finnas god kapacitet.

När ni planerar för flera laddstationer är det bra att börja med att undersök om det är möjligt att installera laddstationer längs existerande huvud- och gruppledningar. De flesta laddar ofta och lite varför en inventering av var det finns utrymme för vilken typ av laddning, och hur många, är ett första steg. När inventeringen är gjord kommer ni även att se var det saknas kapacitet för att täcka laddbehovet inom de närmaste åren. Där det saknas kapacitet i huvud- och gruppledningar är i störst behov av långsiktiga och planerade investeringar. Där det finns kapacitet kan ni växa organiskt i takt med efterfrågan.

Ta kontakt med ert energi och elnätföretag kring effektkapaciteten. De lokala variationerna för effektkapacitet är stora och ni kan tillsammans göra en plan för att möte framtida efterfrågan på laddstationer.

Laststyrning

Det viktigt att den laddinfrastruktur som byggs måste kunna hantera någon form av laststyrning. Det pris en beställare som sätter upp en laddplats har idag, består bland annat av en effekttariff. Denna baseras på den timme som hade det största effektuttaget under månaden. Alltså betalar elnätets kund för den högst förbrukande timmen. Om det installeras tre laddpunkter på en och samma plats kommer effekten skjuta i höjden om dessa används samtidigt. Här behövs då ett system som kan känna av när uttaget närmar sig toppen och då kan lastbalansera, det vill säga styra ned effekten så att inte en förutbestämd effekttopp överstigs.

Genom lastbalansering kan fastighetsägare sänka sina elkostnader. Det går att lastbalansera i laddpunkten eller över hela laddplatsen (huvudledning). Laststyrning över hela laddinfrastrukturen skapar möjlighet att laststyra mot hela byggnadens eller nätabonnemangets tillgängliga effekt. Detta för att optimera nätkostnader och laddning utifrån tillgänglig kapacitet och för att kunna maximera antalet laddplatser.

I smarta laddstationer ingår viss lastbalansering.

Kommunikationslösning mellan laddstationer och system

Kommunikationslösning mellan laddstationer och övergripande system för administratör kan ske via mobilnätet eller över fastighetens internet via LAN- eller wifi-lösning.

Vid ett operatörsavtal ska man som fastighetsägare säkerställa att man får tillgång till den statistik och info som operatören samlar i sitt övergripande system. Det finns i dagsläget inget officiellt standardiserat kommunikationsprotokoll, men däremot en inofficiell standard som heter OCPP (Open Charge Point Protocol). Ser man till att detta stöds finns goda chanser att kunna byta operatör utan att behöva byta hårdvara om behovet skulle uppstå.

Det övergripande systemet för administratörer kommer troligen att behöva kommunicera med både Fastighetssystem samt lås- och passagesystem. Bland annat kommer ni säkerligen vilja debitera elanvändningen på hyresavin, vilket kräver integration. Här bör ni kravställa era integrationer så att det övergripande systemet använder sig av och är certifierat för fastAPI.

Jordfelsbrytare Typ B

Elsäkerhetsverkets praxis och rekommendation är att installerad utrustning ska skyddas av brytare som uppfyller kraven för personskydd 30 mA märkutlösningsström och mot överlagrad likström (DC). En jordfelsbrytare av Typ B klarar detta men det finns även andra likvärdiga lösningar.

Vehicle-to-grid (V2G)

V2G innebär att bilbatterier jobbar tillsammans för att reducera effektspikarna (upp/ned) i lokal- och regionnät (kan det även ibland refereras till som frekvenskontroll). De laddplatser som byggs idag bör inte hindra V2G lösningar. Det innebär att det övergripande systemet för administration och laststyrning dels ska följa etablerade kommunikationsprotokoll, dels att laddstationerna ska hantera mätning. Att planera laststyrning över hela laddinfrastrukturen skapar möjlighet att bygga vidare på framtida V2G lösningar men även inkludera till exempel egen solelsproduktion.

Utvecklingen går fort

Gör alltid en lokal nulägesanalys inför upphandlingar av laddtjänster eller laddinfrastruktur. Lägg lite tid på att planera före genomförandet annars kan ni bli inlåsta i föråldrade lösningar.

Lägg tid på planering

Marknaden rör sig fort, kopiera inte gamla upphandlingar utan att gör en egen nulägesanalys och lägg lite tid på att planera före genomförandet annars kan ni bli inlåsta i föråldrade lösningar.

Tre goda exempel från medlemsbolagen

"Vi har valt ett rättvist system"

Östersundshem blev fossilfria redan 2015 sedan de fasat ut all eldningsolja och bytt ut hela bilparken till elbilar. Året därpå gjorde de en bred inventering inom hela beståndet för att kunna stå redo med laddplatser och möta hyresgästernas behov. De har extern förvaltning av sitt parkeringsbestånd och även anlitat en laddoperatör som har helhetsansvar.

”Vi har hittat en affärsmodell som kan erbjuda laddplats även till kommunens invånare”

Stångåstaden i Linköping har hittills haft en försiktig och avvaktande approach. Enstaka laddstolpar har installerats på förfrågan. Genom samverkan med det kommunala energibolaget planerar de nu för att skala upp möjligheterna elbilsladdning, både inom beståndet och publikt.

”Att ta betalt per kilowattimme är mest naturligt för oss”

De som hyr bilplats med laddmöjlighet hos MKB Fastighets i Malmö ska kunna parkera nära sitt hem, bidra till att täcka kostnaden för inköp och installation av laddbox, men bara behöva betala för den el de faktiskt förbrukar. Enkelt, rättvist och miljösmart är tanken. Valet av laddstrategi går i linje med bolagets hållbarhetskommunikation i stort.