Klimatprestandamål
Klimatprestandamål:
Max 50 liter restavfall per hushåll och vecka år 2035 eller
Max 4 kg restavfall per hushåll och vecka år 2035
Målet baseras på kärlkapacitet för att göra det möjligt för alla bolagen att räkna. För de bolag som får in statistiken i vikt är nu volym-målet även omräknat till ett vikt-mål. Det är viktigt att arbeta med god sortering då avfallet går till förbränning och plasten utgör ett fossilt bränsle som leder till klimatpåverkan.
Inrapporteringen till Klimatinitiativet kommer kunna göras i både vikt och volym. Sveriges Allmännytta förser anslutna bolag med ett excelbaserat räknestöd för att räkna ut klimatpåverkan ifrån restavfallet.
Beräkning. Klimatpåverkan från boendes restavfall räkna ut genom ett nationellt genomsnittligt värmevärde och en utsläppsfaktor från Naturvårdsverket. Det går även bra att använda avfallsleverantörens faktorer ifall de arbetar med kvalitativa plockanalyser.
Excelbaserat beräkningsstöd (excel-snurra) kommer innan årsskiftet!
Redovisning.
Beräkning av boendes restavfall::
Via uppgifterna: antal lägenheter, antal kärl för restavfall, volym per kärl och tömningsfrekvensen kan ni räkna på hur många liter restavfall som uppstår per hushåll och vecka.
Räkneexempel
- 470 kärl * 660 liter * 0,5 tömningar per vecka = 155 100 liter i veckan totalt
- 155 100 liter i veckan / 2500 lägenheter = 62 liter restavfall per hushåll och vecka
Klimatberäkning
Volymen (liter) multipliceras med en volymvikt-faktor, som Avfall Sverige publicerar. När denna multiplikation gjorts har man kg restavfall. Denna siffra delas i 1000 för att få fram ton. Ton-siffran multipliceras med emissionsfaktorn 460kgCO2e/ton restavfall, som Avfall Sverige publicerar.
Vi har använt de senast publicerade volym-vikterna ifrån Avfall Sveriges rapport ”Volymvikter för avfall” 2025:06
Rullkärl 190 l – 770 l med full FNI = 100 kg/m3
Med full FNI menas hämtställen som har fullständiga utsorteringsmöjligheter för förpackningar och matavfall.
Detta för att synliggöra denna klimatpåverkan och motivera insatser som bättre sortering och andra förebyggande åtgärder för att minska avfallsmängderna.
Bortskaffning och behandling av avfall (avfallsentreprenörens scope 1 och 2). Transport av avfall till avfallsanläggningen är frivilligt men rekommenderas att tas med. Rekommendationen är att inkludera restavfall, förpackningar och matavfall. Grovsopor, som i vissa fall bortskaffas av fastighetsägaren, rekommenderas att inte ingå i beräkningen.
Då behövs ett värmevärde som speglar energiinnehållet i hushållens avfall. Om det finns trovärdiga lokala plockanalyser (för bestämmande av andel plast i restavfallet) och värmevärden för hushållens restavfall kan dessa användas istället för ett nationellt snitt.
Vi har redan i dagsläget sett goda exempel på hur arbete med boendes restavfall kunnat halvera mängden restavfall genom relativt enkla åtgärder. Då vi inte har tagit in denna statistik ifrån bolag tidigare vet vi inte hur utgångsläget ser ut för allmännyttan i stort. Första steget handlar nu om att få koll på hur det ser ut runt om bland bolagen, vi vill belysa vikten av ett gott avfallsarbete gentemot de boende. Minskningsmålen om 60 % gäller som grupp och lyckas man inte nå målnivåerna för alla poster kan dessa balansera ut varandra.
Vi vet inte idag hur vanligt detta är. Om större delen av ens bestånd utgörs av samlokaliserade miljörum behöver man se över frågan, är det däremot en relativt liten del av beståndet föreslår vi att man räknar på de områden utan dessa miljörum och skapar ett representativt genomsnitt.
