Klimatprestandamål
Klimatprestandamål:
Max 140 kg CO2e/kvm BTA år 2035 vid byggstart
Målet avser byggskede A1 – A5, byggdel 2-6 enligt lagen om klimatdeklaration. Dagens krav på klimatdeklaration innefattar inte byggdel 7 (invändiga ytskikt) och byggdel 8 (tekniska installationer), men det gör detta målet. Däremot ingår inte byggdel 76 (vitvaror). Vi har framtagna schabloner för byggdel 7 & 8 som kan användas om man inte har specifika beräknade värden. Konservativa data ska inte användas.
Definition på byggstart: det år då startbesked beviljats och fysiskt arbete börjar på platsen (fastigheten)
Inrapporteringen till Klimatinitiativet ska ske för två typer av värden, värden avseende byggstart för att kunna följa upp målen, men även värden för slutbesked då det är dessa värden som visar verklig klimatpåverkan.
- Ton CO2e (byggstart)
- m2 BTA (byggstart)
- Ton CO2e (slutbesked)
- m2 CO2e (slutbesked)
Beräkning: Sveriges Allmännytta förser med schabloner för byggdel 7 och 8 och räknesnurra för att beräkna den totala klimatpåverkan. I det excelbaserade beräkningsstödet kan ni omvandla klimatdeklarationer till årliga utsläpp.
Redovisning: Vi kommer redovisa utsläppen från byggstart och slutbesked separat för att inte dubbelräkna projekt.
Vi har utgått ifrån Boverkets basårsvärde på 375 kg CO2e/kvm BTA när vi har räknat fram minskningstakten och landat i ca 60 % minskning till 2035.
Däremot i Boverkets statistik för de flerbostadshus som klimatdeklarerats 2022-2024 är medianen 203 kgCO2e/BTA. Lägger man till schabloner för invändiga ytskikt, fast inredning och installationer, 74kgCO2e/BTA, ligger värdet för flerbostadshus på 277kgCO2e/BTA. Så från detta värde är 140kgCO2e/BTA en förbättring på 50%.
Vi ser redan idag goda exempel på projekt som har nått 230 kg CO2e/kvm BTA utan betydande kostnadsökningar.
För att nå 140 kg CO2e/kvm BTA kommer det krävas mycket aktörssamverkan i hela värdekedjan. Ni som bostadsbolag kommer samtidigt behöva arbeta med klimatoptimerad betong, CCS-cement/betong, återbruk av betong och andra byggprodukter, trästommar, fossilfritt stål med mera för att komma ner ordentligt i klimatpåverkan för byggprojekt. Men vi arbetar med detta tillsammans!
Vi anser att detta är en rimlig minskningstakt och har även tittat på en SBUF-rapport som undersökt marknaden, de tekniska förutsättningarna och branschens mognad. I detta projekt ligger även 140kgCO2e/kvm BTA som målvärde inom nivån ”färdplan” vid beräknat färdigställande av byggnader. Så vi anser att målet är rimligt.
Det finns en framtagen klimattrappa för gränsvärden respektive år fram till 2035 i en SBUF-rapport ”Klimatkrav för byggnader
– På väg mot netto noll” länkad nedan. Vi rekommenderar att man använder denna trappa. Skillnaden är att de har satt tidpunkten för planerat färdigställande medan tidpunkten för målsättningen i klimatinitiativet är vid byggstart.
Nej. Klimatdeklarationen inkluderar klimatpåverkan från A1-A5 för delar av byggnaden: klimatskärm, bärande konstruktionsdelar och innerväggar. Lagen förväntas skärpas senast 2027 och föreslås då även inkludera invändiga ytskikt, fast inredning samt tekniska installationer. Klimatdeklarationen avser dock inte hela byggnaden och kommer därmed behöva kompletteras för att hela klimatpåverkan ska inkluderas. Saknas egen uppmätt data för byggdelar utöver klimatdeklarationen kan schabloner användas, men det ska tydligt framgå vilka byggdelar som inkluderats och hur beräkningarna är gjorda.
Nej! Det är en varaktig prestanda som ska ha uppnåtts. Om ni inte bygger något betyder det bara att ni inte kan rapportera på vilken prestanda ni uppnått.
Eftersom klimatpåverkan från alla byggmaterial ska med, då är det mest logiskt att använda BTA, snarare än uppvärmd yta (Atemp). Detta är i linje med klimatdeklarationen.
Man använder ett representativt basår med medelvärde på några år. GHGP säger över 3 år men vi är lite mer flexibla än så, det går bra med några fler om det skapar bättre representation.
