För att gör det lättare för medlemsföretagen att bygga nytt har Sveriges Allmännytta tagit fram konceptet Kombohus, en serie nyckelfärdiga hus till ett fast pris som ligger 20–25 procent under marknadspris.
Genom att gå samman i en gemensam upphandling visar allmännyttan att det går att pressa priserna, om och om igen, till nytta för alla som vill bygga nytt.
Endast medlemsföretag i Sveriges Allmännytta kan använda sig av ramavtalen.
Aktuella ramavtal
Det finns ett gällande ramavtal: Kombohus Små med radhus, parhus och flerbostadshus i två våningar. Det löper från den 1 november 2025 till den 31 oktober 2029.
Ramavtalet för Kombohus Punkt och Kombohus Lamell löpte fram till den 31 maj 2026.
Jag vill bygga Kombohus – hur gör jag?
Vi har samlat dokument med beställarstöd, beskrivning av verktyget Allmännyttans Byggkalkyl och information om konsulttjänster och investeringsstöd här.
Hur påverkas avtalen av höjda materialpriser?
Prislistan i Kombohusens ramavtal förändras inte. Detta skulle strida mot LOU. Ramavtalen är dock kopplade till standardavtalen för entreprenadkontrakt ABT06, där det finns en paragraf som reglerar onormala och oförutsedda prishöjningar. Detta betyder att entreprenören kan hänvisa till denna paragraf, men en eventuell höjning är en förhandlingsfråga mellan bostadsföretaget och entreprenören. Sveriges Allmännytta har tagit fram ett förhandlingsunderlag för denna hantering som finns att ladda hem längst ned på denna sida.
Mer information finns i nyhetsartikeln Juristen svarar: Gör så här när entreprenören vill höja priset
Rapport 1: Kombohus ger positiv effekt på marknaden
Konsultföretaget Tyréns har gjort en stor kartläggning av resultatet från tio år med Allmännyttans Kombohus. Slutsatsen är att konceptet haft en positiv inverkan. Rapporten visar bland annat att över 1 200 bostäder inte hade blivit byggda utan Kombohuskonceptet.
Konceptet fyller enligt rapporten ett viktigt behov på många lokala och regionala bostadsmarknader, tack vare de fördelar som standardiserade processer och samordning medför.
Rapport 2: Kortare byggtid och lägre pris
I en fördjupad analys jämför konsultföretaget Tyréns kostnaden för Kombohus med allmännyttans övriga byggande och med privata aktörers byggande. Här mäts också vilka enskilda delar i Kombohusavtalet som sänker priset mest.
Rapporten visar bland annat att priset för Kombohusen genomsnittligt är 20 procent lägre än annat allmännyttigt byggande.
Aktuella Kombohus
Kombohus Små
Tidigare ramavtal Kombohus
Kombohus Lamell
Kombohus Punkt
Kombohus Småhus 2018–2022
Kombohus Bas – det första Kombohuset
Kombohus Plus
Kombohus Mini
Kombohus City
Kombohus Kvarter
Kombohus Trygg
Våren 2010 hade Sveriges Allmännyttas byggherregrupp – ett tiotal vdar från medlemsföretagen – ett av alla sina möten. Som vanligt stod nyproduktion, eller kanske snarare problemen med att bygga nytt, på agendan. Vem som kom på idén först är det ingen som kommer ihåg – men mötet slutade med att Sveriges Allmännytta fick i uppdrag att undersöka om det var möjligt att få byggentreprenörerna intresserade av att bygga ett mindre kompletteringshus till ett fast lågt pris. Det lägre priset skulle gå att nå med hjälp av ett standardiserat tänkande och möjlighet att få bygga samma hus om och om igen.
I det läget gick vi på Sveriges Allmännytta ut och frågade alla våra medlemsföretag hur många hus de skulle bygga om det gick att bygga ett mindre kompletteringshus till ett lägre fast pris (12 000 kronor per kvm exklusive mark och anslutning). Svaret var att medlemsföretagen över hela landet omgående skulle kunna bygga minst 500 nya lägenheter om de fick det priset.
Med den marknaden i ryggen bjöd vi hösten 2010 in entreprenadbranschen till tävlingen om allmännyttans Kombohus. I tävlingsuppdraget låg att huset skulle vara i två plan, rymma 6–8 lägenheter, ha hiss, låg energiprestanda (60 kWh/kvm och år i klimatzon III) och kunna uppföras var som helst i landet till ett fast pris på 12 000 kronor/kvadratmeter exklusive markarbeten, anslutningskostnader och mervärdesskatt.
Första Kombohustävlingen vann JSB AB. Den lilla byggaren från Asarum, som nu mera kan titulera sig Sveriges största leverantör av hyresrätter. För det visade sig att prognosen på 500 nya lägenheter inom det första ramavtalet i verkligheten blev något helt annat. När det första ramavtalet gick ut vid årsskiftet 2014–2015 var slutprognosen 3 000 nya lägenheter. Kombohusen är idag uppförda och i process att byggas i över 60 kommuner i Sverige!
Två forskningsstudier
2016 skrev studenterna Simone Heller och Bonnie Winnberg, från Kungliga Tekniska Högskolan, ett examensarbete där de analyserat Kombohus Bas-avtalet. Forskningen genomfördes genom enkäter till de allmännyttiga bolag som uppfört Kombohus Bas, samt djupintervjuer med nyckelpersoner från några av projekten.
Frågan ställdes utifrån perspektivet ”Hade det byggts något annat om Kombohusen inte hade funnits som ett alternativ?”. Vidare låg det även i forskningsuppdraget att analysera de kostnader och intäktsmodeller som finns i dessa projekt och eventuellt påvisa olika regionala skillnader.
Läs analysen här:
Ytterligare en studie har genomförts vid Kulturgeografiska institutionen på Stockholms universitet. Där studerade Thomas Wimark och Eva Andersson hur projekten påverkat den lokala bostadsmarknaden, vilken betydelse Kombohusen får för äldre personer samt hur lätt/svårt det varit att hyra ut lägenheterna.
Läs studien här:
Kombohusprojektens påverkan på de lokala bostadsmarknaderna – viktiga för äldres framtida boende
Analys från Sveriges Allmännytta (som då hette SABO) baserat på studien från Stockholms universitet:
