Mot bakgrund av det kan en person vara både trygg och osäker på samma gång, eller tvärtom vara säker och otrygg på samma gång. Våra olika erfarenheter och hur vi tolkar vår omgivning innebär att vi heller inte alltid delar uppfattning om ifall en situation eller plats är trygg eller otrygg.

Trygghet, boendemiljö och brottsprevention

Trygghet, och individens upplevelse av sin egen säkerhet, kan givetvis tolkas på ett sätt att det inrymmer en rad olika områden så som ekonomi, socialt nätverk, hälsa et cetera. I det här sammanhanget vill vi dock avgränsa oss till att se på trygghet i förhållande till den fysiska boendemiljön och kopplat till brottsprevention.

Fysisk miljö

Några faktorer i den omgivande miljön som påverkar vår trygghet, och som hyresvärden har goda möjligheter att påverka är exempelvis utformning av den fysiska miljön. Närvaron av sociala väktare, väl integrerade skalskydd, orienterbarhet samt snyggt och tryggt, men också placemaking och CPTED är exempel på sådant fastighetsägaren kan arbeta med.

Lokal samordning för trygghet som EST och BID, grannsamverkan och trygghetsvandringar samt andra aktiviteter som engagerar de boende och andra lokala aktörer är andra exempel. ÖrebroBostäder, Botkyrkabyggen, Huge, Kommunfastigheter i Eskilstuna är några av de allmännyttiga bolag som har arbetat länge med EST. Flera svenska goda exempel på arbete med BID finns via länken ovan.

Gällande säkerhet kan arbetet innefatta ren hårdvara – vilket skalskydd är säkrast och mest kostnadseffektivt, men kan också innefatta hot och våld i arbetet, krisberedskap och systematisk brandskyddsarbete för att nämna några exempel.

Stöd

Sveriges Allmännytta erbjuder stöd till sina medlemmar i trygghetsarbete genom: